Trafikverket: Ny enhet behöver upp till 200 nya medarbetare
Så vill myndigheten organisera järnvägsunderhållet i egen regi.
Foto: Colourbox
Trafikverket har nu lämnat över ett förslag till regeringen på hur det arbetet kan organiseras. Ett försök med järnvägsunderhåll i egen regi bör gälla basunderhåll, det vill säga förebyggande och avhjälpande underhåll, menar myndigheten. Försöken kan bedrivas inom två till fyra områden, motsvarande dagens baskontrakt för underhåll, skriver Trafikverket i slutrapporten till regeringen.
Kan ta två år innan ny enhet är redo
Underhållet sköts i dag inom 34 upphandlade baskontrakt som omsätter 3,5 miljarder kronor per år. Pilotområdena för underhåll i egen regi beräknas omsätta 200–400 miljoner kronor per år. Därmed skulle försöket omfatta upp till 10 procent av basunderhållet.
Pilotverksamheten bör organiseras som en resultatenhet inom Trafikverket, menar myndigheten. "Den behöver rekrytera och utbilda 100–200 personer med kompetenser som i dag saknas inom Trafikverket, allt från bantekniker till spårsvetsare. Dessutom krävs maskiner och lokaler", skriver Trafikverket som beräknar att det det kan ta två år innan den nya enheten är redo.
Ytterligare förslag
Utredningen lägger även fram ett alternativt förslag, att Trafikverket tar över underhållet tills vidare i några områden, i stället för ett tidsbegränsat pilotförsök. Det skulle, enligt myndigheten, ge tydliga signaler och en långsiktig trygghet till marknaden om att Trafikverket inte kommer ta över mer av underhållet längre fram.
– Trafikverket håller fast vid strategin att bli en bättre beställare av underhållstjänster. Genom ökad kunskap om anläggningen och bättre förståelse för underhållets villkor blir Trafikverket en bättre beställare, kommenterar Bo Vikström, som lett arbetet med underhållsuppdraget.
Kontroll över fler maskiner
Det tredje uppdraget gäller vilka strategiska maskiner Trafikverket behöver äga och förvalta. Här anser Trafikverket att resurserna behöver förstärkas när det gäller bärgning, och att tillgången till snöröjningsresurser behöver säkras för framtiden.
– Vi behöver ha en ökad beredskap vid kriser och störningar som kan ge konsekvenser i tågtrafiken. Det betyder inte att vi måste äga dessa maskiner men vi måste förfoga över dem på ett bättre sätt än vi gör i dag. Hur det ska göras är något vi behöver titta vidare på, säger Bo Vikström.