23948sdkhjf

Nödrop från Roslagen

Var hittar man reservdelar till en tjeckisk kompaktlastare? Steffen Johansson har letat förgäves men vill inte ge upp hoppet om sin smidiga maskin. Han ber därför Entreprenads läsare om hjälp.

Hallstavik. Steffen Johansson lyser som en sol i den bitande februarikylan. När Entreprenad svänger in på gårdsplanen står han som bäst och sopar av sin kompakta pärla - en Zetor UNC 60 som puttrar på lite gemytligt.

– Den ville inte samarbeta med mig i morse, det var sexton grader kallt. Men till slut fick jag igång den, säger Steffen Johansson.

Den tjeckiska kompaktlastaren har han långlånat av en vän.

– Jag skulle reparera den på verkstaden och sen blev den stående hos mig. Jag har fått lov att använda den och vill han någon gång sälja den köper jag den gärna, säger Steffen Johansson.

Han är oklar över vilken årsmodell det handlar om. Maskinen är luggsliten och ursprunget dunkelt.

– Jag har haft den i kanske två år, han jag lånar den av har haft den kanske fyra år innan mig och han köpte den av nån gubbe, berättar Steffen Johansson.

Han beskriver maskinen som stark och snabb.

– Den lyfter högt också, mycket högre än en Bobcat.

Steffen Johansson har levt med maskiner många år. Efter ett långt yrkesliv där han omväxlande varit mobilkranförare med Storstockholm som bas och mekaniker med verkstad både i Stockholm och i Hallstavik är han nu pensionär – pensionär med egen maskinpark hemma på gården.

– Det är några stycken, ler han.

Maskinerna är kanske lite skamfilade men funktionen är det inget fel på och titt som tätt rycker han och lämplig maskin ut för att hjälpa vänner och grannar med diverse småjobb.



Men det finns moln även på Steffen Johanssons maskinhimmel. Det största hänger över kompaktlastaren som är i allt mer skriande behov av reservdelar.

– Var kan jag hitta delar till den? Vem kan jag prata med för att få hjälp?

Det skär i Steffens mekanikerhjärta men bristen på reservdelar gör att underhållet riskerar att släpa efter.

– Motordelar kan jag få tag på, lager också men går en huvudaxel, ett pinjonhjul eller kronhjul är det skillnad, då sitter man på pottan.

Han har letat överallt, pratat med alla tänkbara leverantörer, inklusive jordbruksmaskinsförsäljare som saluför Zetor.

– Men de har inte kunnat hjälpa mig.

I dagsläget är han mest ute efter fälgar och lite grejer till drivningen.

– Jag vill göra i ordning den ordentligt, med rätt delar, säger Steffen Johansson.

Han är övertygad om att det finns reservdelar att få tag på och riktar därför ett nödrop till Entreprenads läsare.

– Det måste ju finnas, maskinerna nytillverkas ju i Tjeckien, där kan man få tag på delar. Problemet är att jag inte pratar tjeckiska och jag är ju inte så jävla bra på engelska heller, ler han.

I brist på leveranser har han tvingats tillverka egna delar.

– Men allt kan man inte göra själv.



Kompaktlastaren puttrar på ute på den välskottade gårdsplanen. Steffen Johansson tycker att den lämpar sig särskilt väl just för snöröjning.

– Den är smidig och kör inte sönder saker som större maskiner. Jag bor tokigt till och får plogvallar lite här och var, särskilt i fjol blev det en jävla massa skottning!

Tyvärr var kompaktlastaren inte i form i fjol och Steffens hjullastare, en Huff, fick axla bördan själv.

– Det fattades delar, till slut fick jag göra egna.

Huffen köpte han för att kunna röja snö på den 4 000 kvadratmeter stora tomt han hade vid sin verkstad i Hallstavik.

– Jag fick ingen annan att hjälpa till, det var så mycket bilar man måste ta sig runt, ler Steffen Johansson.

Zetorn blev sedermera Huffens suveräna sidekick i snösvängen.

– Den är smidig och kommer åt bra mellan bilarna!

Förutom Zetorn och den 14 ton tunga Huffen finns andra intressanta maskiner och fordon på Steffen Johanssons gård. Han har till exempel en Ford 5000 traktor med tippkärra och en ”Kalmartjorv” av årgång 1966, det vill säga en plastbil som byggdes i Kalmar på en Daf 33 och som användes av bland annat Posten.

– Den är väldigt bekväm men det är obefintlig värme i den, ler Steffen Johansson samtidigt som han på vinst och förlust försöker starta plaståldringen.

– Den rostar i alla fall inte, skrattar han.

Ett par gamla gaffeltruckar står också uppradade i snön – en två ton tung Hyster och en Fenwick på 5,5 ton.

Steffen Johansson har många år med maskiner bakom sig. Redan i nedre tonåren blev han kranförarlärling och 1963, fjorton år fyllda, började han jobba.

– Jag har kört mobilkran överallt i Stockholm, jag jobbade 4,5 år i sträck med Globen och satt åtta månader inomhus och körde, det var ett jävla fint jobb.

Urstockholmaren Steffen hamnade på 1990-talet i Hallstavik och efter att ha pendlat till huvudstaden i några år tröttnade han på de långa arbetsdagarna och öppnade i stället bil- och maskinverkstad på hemmaplan.

– Jag är egentligen stadsunge men min far är uppvuxen i Roslagen, säger Steffen Johansson.

Han sätter sig med största försiktighet i Zetorn.

– Man måste ta det lugnt, annars kommer man åt reglagen och då far den!

Sedan följer en vidunderlig uppvisning på gårdsplanen, kompaktlastaren sladdar runt som en leklysten hundvalp och i hytten har Steffen Johanssons leende blivit så brett att ansiktet nästan inte räcker till.

– Det är världens roligaste maskin, om någon vet var jag ska hitta delar till den kan ni väl höra av er!

Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.11