Bygg gärna – men inte här
Sveriges anseende bland utländska entreprenadföretag lär inte förbättras när regeringen nu vill riva upp den så kallade Lex Laval.
Några månader senare fick Laval en lika tidig som ovälkommen julklapp av Svenska Byggnadsarbetareförbundet som försatte arbetsplatsen i blockad och därmed omöjliggjorde fortsatt arbete. Letterna skickades helt sonika ut ur Sverige till ackompanjemang av ropen ”Go home, go home”.
Agerandet blev av förklarliga skäl synnerligen omdiskuterat och nionde december samma år träffade jag Byggnads förbundsordförande Hans Tilly, förhandlingschefen Gunnar Ericson och juristen Peter Kindblom som skulle försöka förklara varför blockaden hade genomförts.
De tre herrarna var rörande överens om att de inte fått några som helst signaler om att arbetsmiljön var dålig eller att lönerna inte höll måttet på arbetsplatsen. I stället var förklaringen att blockaden var en av totalt 20 som genomförts under året på grund av att det berörda företaget saknade svenskt kollektivavtal. Att Laval tecknat en lettisk motsvarighet betraktades som helt ovidkommande.
Den svåraste nöten att knäcka för Byggnads representanter när de skulle försvara blockaden var att letterna i själva verket inte hade vägrat att teckna svenskt kollektivavtal. Däremot hade de vägrat teckna ett avtal med de stora extrakostnader – utöver avtalet – som krävdes av Byggnads genom Byggettan. Ett primärt krav var nämligen att det lettiska företaget skulle betala en lön som motsvarade snittlönen för byggnadsarbetare inom Byggettans avtalsområde, vilken låg avsevärt högre än vad som anges i kollektivavtalet. Försöken att få det lönekrav som preciserats och protokollförts av Byggettans ombudsman till en del i ett diskussionsunderlag föll tämligen platt.
Ingen blev därför förvånad när Arbetsdomstolen fem år senare i en dom fastställde att Byggnads tillsammans med sin medspelare Elektrikerförbundet skulle betala ett skadestånd till det lettiska företaget på grund av olagliga stridsåtgärder. Det var dock inte till mycket tröst för letterna, vars svenska dotterbolag tvingats i konkurs redan 2005 på grund av blockaden.
Händelsen innebär fortfarande störningar i relationerna mellan Sverige och utländska entreprenörer. I en färsk undersökning genomförd av Sabo bland entreprenadföretag i Östeuropa konstateras bland annat att en av de viktigaste punkterna för att attrahera utländska entreprenörer är att det svenska byggfacket måste ha en mer positiv inställning till utomsvenska företag. Sveriges anseende bland utländska entreprenadföretag lär inte förbättras när regeringen nu vill riva upp den så kallade Lex Laval och därmed visar upp samma protektionistiska inställning som fackförbunden.
Visst kan den föreslagna lagändringen ligga i linje med nya överenskommelser mellan parterna på arbetsmarknaden, men det blir en tuff pedagogisk uppgift att förklara det för en omvärld som är väl medveten om den ovärdiga behandling som Byggnads och Sverige utsatte ett lettiskt byggföretag för, för mer än tolv år sedan.