Spår nytt rekordår för maskinförsäljningen
Sverige bryter det internationella mönstret. Medan den globala maskinförsäljningen fortsatte sjunka under 2016 steg försäljningen i Sverige till nivå i höjd med rekordåren 1989 och 2008. Och uppgången gäller flertalet maskintyper, från minigrävare till stora bandgrävare.
Bostadsbyggandet i Sverige rullar på i bra takt, en uppsjö infrastrukturprojekt har påbörjats eller ska sättas igång. Då är det inte så märkligt att konjunkturen för maskinentreprenörer är synnerligen gynnsam och att orderläget är högt. Trots att branschens största problem just nu tycks vara att hitta kompetenta förare växer den – om än i långsam takt – vilket är en viktig delförklaring till att behovet av entreprenadmaskiner blir allt större.
Jämfört med 2015 blev uppgången cirka xx procent till xxxx enheter, vilket ligger i nivå med försäljningen under 2008 och 1989 för jämförbara enheter. En exakt jämförelse kan inte göras eftersom de maskintyper som registrerats varierar något under de 30 år försäljningen sammanställts. Om försäljningen begränsas till jordförflyttningsmaskiner handlar det dock helt klart om all time high under förra året.
– Det finns en enkel logik
– Maskinentreprenörerna i Sverige är också i den lyckliga positionen att de har mycket att göra. Trots att flera av de stora infrastrukturprojekten attraherar starka internationella aktörer som också tar hem åtskilliga jobb kan de svenska entreprenörerna, i varje fall i vissa regioner, vara ganska kräsna och välja mellan jobben. Men det uppmuntrar också företagare till att åta sig fler eller större uppdrag förutsatt att de kan hitta förare med tillräcklig kompetens. Då handlar det inte enbart om att byta ut äldre maskiner utan också om att förstärka den egna maskinparken med ytterligare enheter för att kunna utvidga verksamheten.
Den ökade efterfrågan gäller nästan alla maskintyper och alla storlekar. Eftersom det är god aktivitet inom både bostadsprojekt och stora infrastrukturprojekt krävs förstärkning inom praktiskt taget alla segment. Undantaget är egentligen främst de stora gruvmaskinerna eftersom gruvnäringen fortfarande lider av låg efterfrågan på råvaror. Det fungerar som en våt filt på lusten att investera. Tydliga signaler visar dock att den globala trenden nu tycks ha brutits och att efterfrågan från gruvindustrin kan komma att stiga igen, och det i en god takt.
– Eftersom Sverige i dag skiljer sig från flertalet andra länder genom att vi har bra fart på både bygg- och anläggningsverksamheten ser vi till och med en fördel för den som köper maskiner just nu. Konkurrensen om de maskiner som produceras är betydligt mindre än under en global högkonjunktur, något som bland annat innebär att väntetiderna oftast är kortare än vanligt, säger Björn Bäckström.
De leverantörer som ser ut att ha det jobbigast för närvarande är de som tillhandahåller mindre maskiner. Inte för att de har lite att göra – tvärtom. Svårigheten ligger i att försäljningen varierar oerhört kraftigt. Sedan ett par år har det varit ökad efterfrågan på många mindre jobb och då finns i grunden en uppåtgående tendens, men exempelvis större order från maskinuthyrare kan bidra till oerhört stora svängningar.
– Uthyrningsföretagen beställer lite ojämnt i tiden. Eftersom det i allmänhet handlar om mindre maskiner gör de större företagen i branschen oftast stora, men få inköp. Därför svänger siffrorna. Kring 2005 gjordes en del tester med maskiner på så mycket som 15-20 ton. Här märks också att strategierna har förändrats med åren. I dag är uthyrarnas intresse för större maskiner praktiskt taget utraderat, säger Björn Bäckström.
När de tyngre maskinerna dök upp bland uthyrningsföretagen var en anledning att de skulle finnas tillgängliga på marknaden för de internationella företag som började komma in i Sverige, en annan att många svenska maskinentreprenörer därmed fick en möjlighet att åta sig vissa jobb utan att behöva investera i nya maskiner. Ett märkbart resultat var dock att maskinerna allt för ofta kördes sönder av ovana förare. Med höga reparationskostnader och långa perioder av stillestånd som följd var det extremt svårt att få lönsamhet i verksamheten.
En just nu rätt svårbestämd maskintyp är minigrävaren där försäljningen var stadigt stigande från 1993 till 2007 – en liten dipp dock 2002-2003. Toppåret 2007 såldes en bit över 1 000 minigrävare i Sverige – året efter mindre än 700. Därefter har försäljningen gått upp och ner praktiskt taget varje år med stora variationer.
För skidsteers har den underliggande tendensen varit sjunkande sedan början på 2000-talet, om än med enstaka uppgångar. 2015 såldes inte mer än 15 maskiner i Sverige, vilket är fjärran från de dryga 200 som såldes under rekordåret 1989. Även för den här produkttypen märks dock stora variationer över åren. 2014 handlade det om 78 maskiner medan det inte blev mer än 15 under 2015. Under fjolåret steg försäljningen kraftfullt på nytt till en bra bit över 50 enheter.
En maskintyp som tycks ha fått något av en renässans är teleskoplastaren. Toppåret 2010 såldes 182 maskiner. Sedan dess har kurvan varit fallande och var i princip halverad under 2015. Förra året var det dock dags för ett jättelyft med en försäljning som snuddar vid 200-strecket.
Även den klassiska bulldozern tycks ha vaknat till liv. 2015 gjordes en inbrytning av Liebherr i Sverige som bidrog till en kraftigt ökad försäljning av nya bandschaktare. Tendensen har fortsatt under 2016. Med en försäljning på 24 enheter är det den högsta siffran sedan 1989 då hela 37 maskiner nådde nya svenska ägare.
Även större grävmaskiner och hjullastare har haft en gynnsam utveckling där framför allt grävmaskinerna ökat försäljningen rejält. Hjullastarna ligger kvar på ungefär samma nivå som under 2015, vilket fortfarande gör den till den mest sålda maskintypen i Sverige. Med tanke på att de flesta andra typer ökat betydligt mer innebär det dock att andelen hjullastare bland de sålda maskinerna minskat från ungefär en tredjedel till lite mer än en fjärdedel.
Även om 2016 förmodligen är ett rekordår för maskinförsäljningen tror inte Björn Bäckström att toppen är nådd. Detta trots den oro som uppstått i efterdyningarna av Brexit och de val som stundar i bland annat Tyskland och Frankrike i år.
– Nästan ingen tror att volymerna kommer att minska. Vår bedömning är att 2017 blir minst lika bra som 2016. Det är gott om projekt på gång. Se bara på de framtida planerna för Göteborg. Finansieringen skulle kunna vara ett orosmoment eftersom räntan på sikt måste leta sig uppåt. Det lär dock inte ske så snabbt att det stör verksamheten. Dessutom har i varje fall de stora företagen ofta egen finansiering och står inte och faller med bankerna, säger Björn Bäckström.
Även Maskinentreprenörernas vd Hampe Mobärg lyfter fram räntorna som ett tänkbart, men knappast omfattande problem det närmaste året.
– Trots att investeringarna i entreprenadmaskiner är stora för närvarande borde de kanske ha varit ännu större med tanke på ränteläget. Vi vet dock att räntan kan svänga snabbt och det kan finnas en viss underliggande oro för en finanskris eller politisk instabilitet som håller tillbaka investeringarna något, säger Hampe Mobärg.
– Det pågår en konsolidering bland våra medlemmar. Många företagsledare och enmaskinsägare faller nu för åldersstrecket och avyttrar eller säljer. Det sker samtidigt som branschen befinner sig i något av en brytningsfas. Miljötänkandet och kraven på arbetsmiljö, produktivitet och ekonomi blir allt högre i företagen. Nu görs betydligt noggrannare beräkningar av exempelvis maskinernas ekonomiska livslängd. Allt det här bidrar till ett ökat intresse för investeringar med målet att ha en maskinpark som lever upp till dagens mycket höga krav. Dessutom krävs förstås tillgång till kompetenta förare, något som tyvärr är en bristvara på många ställen i Sverige.
Hampe Mobärg betonar att dagens maskinentreprenörer står inför en viktig omställning. Tidigare har det huvudsakligen handlat om att kunna spaka en maskin. I fortsättningen kommer det också att bli närmast nödvändigt att exempelvis kunna värdera risker, att kunna erbjuda ett bredare utbud av tjänster och inte minst att kunna prissätta tjänsterna och sälja in sitt erbjudande till kunderna.
– Att vara vid sin läst gäller inte längre. Tendensen är att jobben i allt större utsträckning går mot helhetsåtaganden. Framtidens maskinentreprenör måste vara bredare. Även de mindre företagen måste bygga på sig kompetens motsvarande exempelvis anläggningstekniker och projektörer. Det räcker inte längre med att äga en maskin och vara duktig förare utan det krävs också utbildning för att klara alla de uppgifter som kunderna frågar efter. I fortsättningen måste maskinentreprenören kunna läsa en teknisk ritning på en pc för att klara konkurrensen. Jag är helt övertygad om att timjobben kommer att krympa framöver.
Hampe Mobärg pekar också på andra förändringar. Exempelvis ställer den moderna företagaren större krav på att skilja arbetstid från fritid. Exempelvis minskar den tid föraren eller maskinägaren själv lägger ner på att meka med maskinen. I dag tecknas allt oftare serviceavtal, vilket utvecklats till närmast standardmässiga inslag i diskussionerna i samband med maskinköp.
Samtidigt går utvecklingen framåt och det finns en allt starkare efterfrågan på smarta maskiner.
– Branschen går en lysande framtid till mötes. Det svenska företagare kan vara rädda för inför framtiden tycks just nu i första hand vara att hitta rätt människor för anställning, säger Hampe Mobärg.
Liknande tendenser finns även bland maskinuthyrarna där det också till stor del handlar om att erbjuda en komplett funktion mer än att tillhandahålla en maskin. De traditionella maskinuthyrarna blir allt mer heltäckande och erbjuder helhetslösningar där en stor del av erbjudandet bland annat handlar om att planera maskinbehov över tid och skapa bra arbetsmiljöer för användarna.
Uthyrningsbranschen bedriver därför en ständig dialog med maskintillverkarna för att anpassa maskinerna till en mängd olika behov och önskemål. Klassiska krav är hög produktivitet, ergonomisk utformning, låga vibrationer, låga ljudnivåer och vid behov stoftavskiljning för att skapa optimal arbetsmiljö.
Men det finns mycket mer på dagordningen. De så kallade PSI-bladen – personlig säkerhetsinformation – ger en enkel och tydlig information om de maskiner som hyrs ut, i pappersform eller i användarens smartphone.
– Säkerhetsbladen har tagits emot bra och de har förbättrat arbetsmiljön, säger Leena Haabma Hintze, kanslichef på Swedish Rental.
Ytterligare en säkerhetsaspekt är att maskinerna är i ständigt behov av förflyttning och även på den punkten pågår en ständig jakt på förbättringar. Ett exempel är utformningen av säkra lyftpunkter.
– Vi tittar nu också en hel del på cirkulär ekonomi, vilket då också innebär att vi tittar på enskilda komponenter i maskinerna. De metaller som ligger i marken är ändliga och det är betydligt bättre för framtiden och miljön om vi kan återanvända hela komponenter i maskinerna – helst mer än en gång.
– Vi märker också att intresset för fossilfria bränslen blir allt större bland våra kunder. Elektriskt drivna maskiner blir allt mer efterfrågade och uthyrningsföretagen breddar utbudet allt mer. Där så är möjligt ökar även intresset för självstyrande utrustning, säger Leena Haabma Hintze.
Leena Haabma Hintze är även kanslichef för Mobilkranföreningen som tycks befinna sig i en tillväxtfas.
– Trots bra byggmarknad är det inte bygg som styr utvecklingen. Prisbilden är oerhört hårt pressad och de flesta korta jobben överlämnas till de mindre företagen. De stora är mycket mer beroende av industrin. Det har ju till och från också varit en del stora vindkraftjobb, men de görs numer ofta av internationella företag som gör punktinsatser i Sverige, säger Leena Haabma Hintze.
– I stort sett ser det bra ut på mobilkranssidan även om det är stora regionala skillnader där det kan gå både upp och ner. Det har köpts många kranar på senare tid.
Vi följer marknaden och med ett bostadsbyggande på skaplig nivå blir det också mer prefabjobb och mer jobb för våra medlemmar. En tydlig trend är att antalet mobila tornkranar ökar. De är lätta att parkera och kan stå nära exempelvis fasader.
Det pågår också en viss konsolidering där företag växer genom förvärv. Trots det blir företagen fler och fler – om än i långsam takt – eftersom det hela tiden etableras nya företag.
– Utvecklingen har aktualiserat behovet av utbildning. Vi har lagt ner ett antal miljoner kronor, vilket bland annat resulterat i en lärobok och webbutbildning. Vi ser framför allt resultat i form av att nivån på den lägsta kompetensen blir allt högre och därigenom förbättras både säkerhet och arbetsmiljö, säger Leena Haabma Hintze.