Dyrt men bra eller dyrt och dåligt?

| Av Ulrika Andersson | Tipsa redaktionen

Delade meningar om OPS.

Är OPS ett bra sätt att driva innovation och öka produktiviteten i anläggningsbranschen? Eller är det ett slöseri med skattemedel? Åsikterna gick isär när branschen diskuterade privat finansiering av statlig infrastruktur.

Stockholm. Förr var det inget snack om saken, stora infrastruktursatsningar skulle finansieras av staten, staten stod även för projekteringen, utförandet och underhållet av statliga vägar och järnvägar.

Med tiden släpptes privata krafter fram både när det gäller projektering, utförande och underhåll, tanken var att konkurrens skulle leda till effektivare processer och högre kvalitet.

Fortfarande är det dock nästan alltid staten som står för finansieringen men OPS-lösningar har lyfts fram som ett tänkbart alternativ och frågan dryftades i mitten av mars på ett seminarium anordnat av VTI (Statens väg- och transportinstitut).

Jan-Eric Nilsson, professor emeritus på VTI, konstaterade inledningsvis att det är samhällsnyttan, inte finansieringsformen som ska styra prioriteringarna.

– OPS är ingen genväg till mer pengar för infrastrukturinvesteringar.

Han redogjorde också för innehållet i den statliga utredning som landade i bedömningen att OPS kan innebära effektivitetsvinster och där utredarna förordar ett svenskt försöksprogram.

– OPS-projekt håller ofta tidplan och budget under genomförandefasen, livscykelperspektivet förstärks, en långtgående riskdelning blir möjlig och det stimulerar innovationer när entreprenören får friheten att lösa en uppgift och leverera en funktion.

Det finns dock även argument mot OPS, till exempel blir det alltid dyrare.
– Svenska staten lånar i dag billigare än privata företag, långivare till staten bär inga projektrisker och avkastningskraven blir lägre.

Hans Lindblad, direktör på Riksgäldskontoret hade läst samma delbetänkande men förstår inte hur någon kan dra slutsatsen att OPS bör testas.

– Utredningen visar klart att OPS inte är någon genväg, privat finansiering är alltid dyrare och OPS är mindre transparent och svårare att följa upp.

Han noterar också att OPS kräver en hög statlig kompetens som inte finns i dag och att det saknas belägg för ökad effektivitet.

– Effektivitetsvinsterna ska kompensera för högre kostnader, högre transaktionskostnader, högre samhällskostnader men jag tror inte att privat finansiering kan åstadkomma detta.

Han ser inte heller några bevis för att privata pengar leder till effektivitetsvinster.

– Sedan 1993 har produktiviteten inte ökat ett dugg i den här sektorn samtidigt som inslaget av privat kapital har varit betydande.

Hans Lindblad finner det också anmärkningsvärt att eventuella vinster inte delas.

– Min slutsats blir: avstå från OPS.

Jan-Eric Nilsson höll med om att det inte finns några belägg för att OPS är effektivare, men återknöt till behovet av produktivitetsutveckling.

– Vi är en bransch som är sämre än de andra branscherna och då måste man börja fundera på vad man kan göra åt det. Detta är ett sätt att öppna dörren.

Skanskas vd och koncernchef Johan Karlström var inne på samma linje och konstaterade att anläggningsbranschen måste bli bättre på att leverera.

– Branschen jag kommer ifrån lider av för dålig produktivitetsutveckling, det är helt uppenbart och där har vi mycket att jobba med.

Med med det sagt noterar han att upphandlingsformer som mest går ut på lägsta pris inte driver innovation.

– Stora infrastrukturprojekt är sällan i tid och på budget, det beror på att det inte finns något incitament i kontraktsstrukturen för att lösa problem – alla väntar bara på order.

Underhållskostnaderna hålls ofta isär från investeringarna, Johan Karlström förordar att man i stället ser på livscykelkostnaderna.

– Man måste också titta på nya upphandlingsformer som skapar de här förutsättningarna.

OPS kan vara ett alternativ, förklarar han.
– Vi talar oss varma för OPS men vi tror inte alls att det passar alla projekt - vissa utvalda typer av projekt passar.

Skanska är en av få entreprenörer med erfarenhet av ett svenskt OPS-projekt: Nya Karolinska sjukhuset, ett bygge som fått en hel del stryk i debatten – Johan Karlström uppgav dock att han sällan känner igen sig i pressens beskrivning av NKS.

–  I det avtalet vi har med landstinget är det inte en dag försenat, bygget har levererats på exakt rätt tid, och inte en enda krona dyrare.

Han konstaterar dock att Skanska var ensam anbudsgivare, ett scenario han beklagar.

– Självklart är det besvärande att det bara var en anbudsgivare, för trovärdigheten är det viktigt med ordentlig konkurrens.

Han förordar ordentliga uppföljningar och hävdar att merkostnaderna som uppstår i de dyrare OPS-projekten kan hämtas hem om upphandlingsformen driver innovation som gör att projekt kan tidigareläggas och levereras i tid.
Han har också ett annat förslag.

– Ta fram en svensk OPS-modell där man drar nytta av statens billiga pengar och kombinerar det med privat kapital – det blir det bästa av två världar.

Fakta OPS

  • OPS står för offentlig-privat samverkan.
  • Begreppet syftar på en entreprenadform där staten och en privat aktör tecknar ett långsiktigt avtal där de delar på riskerna och där entreprenören, förutom att ta ansvar för projektering, byggande, drift och underhåll även ordnar finansieringen.
  • Utföraren får sedan betalt över tid, antingen direkt från staten och/eller från olika typer av användaravgifter (till exempel broavgifter).
  • I Sverige har vi hittills sett bara ett par OPS-projekt: Nya Karolinska sjukhuset samt Arlandabanan.
  • OPS har också lyfts fram som ett möjligt finansieringsalternativ i Sverigeförhandlingen, de förhandlingar som förs för att eventuellt hitta finansiering av höghastighetsbanor mellan Stockholm, Malmö och Göteborg.

 

Fotnot: Leveranstidningen Entreprenad har tidigare rapporterat om utredningen, i delbetänkandet ”Finansiering av infrastruktur med privat kapital” SOU 2017:13”, läs mer om det här.

—————————————————————————————————Entreprenadbranschens egen tidning!

Följ oss på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube

 



Håll dig uppdaterad med Entreprenad
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Tollare Terrass tar form

Ledning i kretsloppets tjänst

En 23 kilometer lång ledning för fjärrvärme ska binda samman en produktionsanläggning för biogas, el och värme vid Högbytorp med Säbyverket i Järfälla kommun.

Förstärkt getingmidja

Schweiziska Implenia ska rusta upp Getingmidjan, en två kilometer lång järnvägssträcka mellan Stockholms central och Stockholms södra.

1

Företagen brister i att förebygga farligt damm på arbetsplatserna

"Räknar med en rivstart för projektet"

Vinden har vänt för Cat

För första gången på mer än två år har både omsättning och försäljning förbättrats under ett och samma kvartal, säger Caterpillars vd Jim Umpleby.

Ny generaldirektör för Boverket

Arkiv

Byggherrar lovar arenor i utbyte mot kommunal mark

Konsortium presenterade lösning för arenafrågan i Göteborg. Flera nya sportanläggningar och tusentals bostäder i nytt förslag.

Manitou satsar på online-lansering

Effektivare drift med drönare?

Ytterligare milstolpe för projekt Karlatornet

Byggnadsnämnden gav grönt ljus för detaljplanen, rapporterar Göteborgs-Posten.

Ny tågdepå i Skåne

Tillslag på flera byggarbetsplatser i landet

Arbetsmiljöverkets insats ledde bland annat till fem arbetsförbud och en rad sanktionsavgifter.

Volvo CE presenterar fullt eldriven minigrävare

Antas vara världens första helt elektriska kompaktgrävarprototyp.

Dåligt intresse för regeringens byggstöd

Gävle kommun mångmiljoninvesterar i hamnbygge

Gällivareföretagets stororder ger 40-tal nya jobb

Euromining vinner kontrakt, värt 700 miljoner kronor, för LKAB.

Ahlsell i storsatsning – bygger ny butik

JM måste kapa skyskraporna – ger för mycket skugga

Husen planerades bli 38 våningar höga, men måste nu under 30 våningar efter att stadsbyggnadsnämnden sagt sitt.

Tänkt att tåla tuffa tag

35-tonnaren ska få svenska entreprenörer att välja Hitachi.

Bonava väljer NCC

Så många besökte Maskinexpo 2017

Produktnyheter, strålande sol och feststämning lockade tusentals besökare.

Veckans konkurser – vecka 20

Kommunala kontrakt till Cramo

Ny milstolpe för Hydroscand

Fotbollsspelares buller försenar bygge

Mångmiljardprojektet i Malmö blir både större och dyrare

Engcon ny huvudsponsor till SHL-laget

Klart: Ny VD i Svevia

Svensk premiär för Cats nya eldrivna minigrävare

Milstolpen: Här är Sveriges första eldrivna lastbil för elväg

Danska planer på Nordens högsta byggnad

Hydroscand öppnar nytt

De blev stor vinnare i Arbetsförmedlingens upphandling

Nya samarbetet tar avstamp på Maskinexpo

Han blir ny entreprenadchef hos BDX

Se alla Företagens egna nyheter

Nytt fakturaunderlag i SmartDok äntligen på plats

Motec MVS System, 270° eller 360° kamerasystem

Multihog CX75 med miljömotor Tier 4 final

Halvtid i tävlingen Sveriges Bästa Grävare

Kom och se SmartDoks nya ID06 Personalliggare på MaskinExpo 2017

VG Maskin tar sig an nya uppdrag med branschanpassat rapporteringssystem

Har ni bokat in era maskiner för service och reparation inför vintersäsongen 17/18?

Har du kontroll på firmans dieselförbrukning?

Malwa Forest störst bland entreprenörer

Cognex SurfaceFX – visionfunktion för bättre inspektion

Marimi ställer ut på MaskinExpo

PEAL Mineral Processing levererar tvätt- och vattenreningsanläggningar i Sverige.

Möt vår nya Account Manager Adam på Bygg & VVS Mässan Syd!

VIKING – nu med elmotor!

Telfa AB - industripumpar ställer ut på Euro Expo industrimässa i Norrköping 26 - 27 april

Telfa AB - industripumpar ställer ut på Euro Expo industrimässa i Norrköping 26 - 27 april

Ny färg- samma styrka

Eigenbrodt byter logotyp och grafisk profil

Telfa AB - industripumpar ställer ut på Euro Expo industrimässa i Norrköping 26 - 27 april

Säkerhetsgrindbrytare via ProfiNet & ProfiSafe!

Våren är här – testa SmartDok gratis

Kalibrerad 3D vision från Cognex.

Maskino och Engcon ska utse Sveriges bästa grävare

Marimi blir servicepartner till Mählers i Stockholm

TR electronic + Bernstein AS-i = SANT

Sänd till en kollega

0.27