Effektivare drift med drönare?
God planering kan effektivisera brytningen i täkter och drönare kan spela en viktig roll i detta arbete hävdar Voglers.
– Brytförloppet kan visualiseras, salva för salva, förklarade Jan Johansson på årets SBMI-dag.
Stockholm. Kan täkter planeras med drönare? Jan Johansson, produktionschef på Voglers, besvarade frågan med ett rungande ”ja” på SBMI-dagen som arrangerades i Stockholm i början av april.
– Det ger väldigt bra översikt och det är en billig och tillgänglig teknik.
Han konstaterade inledningsvis att bergtäkter kan vara en rätt komplex historia, att starta en täktverksamhet kräver många samverkande kompetenser, detsamma gäller i en befintlig täkt där både tillståndsmyndigheter, konsulter, krossexperter och andra finns med på ett hörn.
Sprängarna är en självklar del av den här ekvationen, de kan berget och bidrar ofta med väsentlig information om hur täkten bör planeras om materialet ska kunna tas ut på ett optimalt sätt, förklarade Jan Johansson.
– Geologin kan kräva att brytplanen måste ändras, man kanske får tillstånd att bryta i ordningen A-B-C, men sedan visar det sig att det borde vara C-B-A.
– Det blir alltid nån skit i vägen någonstans och därför måste tillstånden tillåta revidering.
Han konstaterade att brytplaneringen är helt underordnad i tillståndsprocessen och risken finns att till exempel vägar byggs på fel ställe.
Den som tänker efter före kan få en effektivare brytplan med salvindelning för flera år framåt, förklarade Jan Johansson.
– Det blir en grov planering med alla salvor numrerade och transportvägarna inlagda.
För att klara detta krävs dock information som kan införskaffas på olika sätt.
– Man kan ta ett halvdåligt flygfoto för att få bättre översikt och se var transportvägen bör byggas, exemplifierade Jan Johansson.
Han ser dock hellre att man använder drönare eftersom informationen dessa levererar, enligt hans uppfattning, är lätt att uppdatera, att processen lätt kan följas över tid och att tekniken underlättar volymberäkningar.
– Både gjorda och kommande salvor kan beräknas, det underlättar också selektiv brytning, man kan få fram olika bergkvaliteter till olika produkter.
Tekniken kan också öka säkerheten hävdar Jan Johansson.
– Med drönare kan man till exempel kontrollera utrymda områden.
Voglers använder tekniken på flera sätt, de använder GPS både vid utsättning, hålinmätning och borrning och skapar sedan olika kartbilder med hjälp av den insamlade informationen.
– Det är ett enkelt sätt att visualisera.
Med informationen på plats kan man se inmätta hål redo att sprängas, borrplan för nästa salva och planerade salvor.
– Det ger en väldigt bra koll på verksamheten.
Önskvärda bieffekter blir också säkrare sprängningar, man kan också utvärdera sprängningarna på ett bra sätt genom att filma dem med drönare, förklarade han.
– Brytförloppet kan visualiseras, salva för salva.
Drönarna har varit i ropet på sistone, inte minst anläggningsbranschen har funnit många användningsområden för den nya tekniken.
Därför blev det något av ett dråpslag när Högsta förvaltningsdomstolen i höstas kom fram till att kamerorna borde vara tillståndspliktiga eftersom de skulle kunna användas för personövervakning.
Domstolens besked innebar att alla som ville använda en drönarkamera behövde därför inhämta Länsstyrelsens tillstånd, sedan dess har det skett en viss uppmjukning men det råder fortfarande osäkerhet om hur tekniken får användas och ett otal myndigheter är inblandade i frågan.
– Utveckling av regelverket pågår, konstaterade Jan Johansson.
———————————————————————————————
Entreprenadbranschens egen tidning!
Följ oss på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube!