23948sdkhjf

Tunnlar för smidigare trafik

När den hittills största infrastrukturinvesteringen på Färöarna övergick till handfast anläggningsarbete var det NCC som höll i taktpinnen.

Det var stundtals minst sagt trångt bland den publik som infunnit sig när det första sprängskottet togs för Eysturoyartunneln, den första av två tunnlar som ingår i det som beskrivs som den hittills största infrastrukturinvesteringen på Färöarna.

Trots att ytan inte är större än ungefär halva Gotland är det inte förvånande att Färöarnas kustlinje är hela 1 117 kilometer lång och att ingen punkt på ”fastlandet” befinner sig mer än cirka fem kilometer från havet. Den förhållandevis lilla markytan är nämligen fördelad på 18 öar och elva holmar. Än mer komplicerad blir tillvaron av att den vulkaniska geologin också bidragit till rik förekomst av fjordar.
Att geografin därmed skapar vissa problem för att transportera de cirka 50 000 färöingarna och det gods de behöver för sin existens är lätt att förstå. Vägnätet är dock i ständig utveckling för att krympa restiderna på och mellan öarna.

Nyligen gick ett rungande startskott för det som beskrivs som den hittills största infrastrukturinvesteringen på ögruppen. Totalt investeras motsvarande 2,8 miljarder kronor i två tunnlar, 11,2 respektive 10,5 kilometer långa, samt vägar och cirkulationsplatser för anslutning till befintlig infrastruktur. Projektet är dock tvådelat och kontraktet ger beställaren möjlighet att avblåsa den andra tunneln.
Arbetet genomförs av NCC som har god vana vid tunnelprojekt på just Färöarna.
– Vi har stor erfarenhet av att bygga tunnlar i NCC, med spetskompetens inom vår norska verksamhet, säger Svante Hagman, affärsområdeschef för NCC Infrastructure.
Därmed inte sagt att det saknas kompetens på närmare håll. NCC tog i början av 2000-talets hem uppdragen att bygga Vagatunneln och Nordoyatunneln och redan då knöt man till sig en hel del lokal arbetskraft. Delar av arbetsstyrkan har hängt med hela tiden även om uppdragen då främst handlat om jobb i Norge. Flera av de nyckelpersoner som arbetade på Färöarna tidigare finns nu med i projektteamet för de nya tunnlarna. Sammantaget är bedömningen att ungefär 30 procent av arbetskraften kommer att hämtas från Färöarna.
Däribland finns Janus Vang från Leirvik och Joannis Joensen från Klaksvis som jobbat i NCC sedan tidigt 2000-tal och merparten av tiden pendlat till uppdrag i Norge.

– Vi jobbade på NCC:s förra uppdrag här på Färöarna för tio år sedan och nu är vi äntligen tillbaka. Det är härligt att kunna arbeta nära hembygden och tillbringa mer tid med familjen och mindre till resor, säger Joannis Joensen.
Janus Vang flikar in att projektet också får mer långsiktigt positiva konsekvenser i och med att de färdiga tunnlarna kommer att korta resvägen till exempelvis huvudstaden Torshamn med upp till en och en halv timme.
För platschefen Leif Tore Tømmerås innebär uppdraget också något av att komma hem igen. Hittills har han nu hunnit medverka vid avfyrandet av fem skottsalvor som inneburit starten för olika projekt eller delprojekt. Som NCC:are har han få om ens någon i företaget som kan ta upp kampen om att ha arbetat längst på ögruppen.
– Det är mitt tredje projekt på Färöarna och varje projekt är lika spännande. Det här projektet innebär trots det något alldeles extra eftersom vi ska bygga flera undervattenstunnlar som kräver mycket kunskap och erfarenhet, säger Leif Tore Tømmerås.
Och erfarenhet finns inte minst genom att de två tunnlar som företaget tidigare byggt är de enda på ögruppen som hittills anlagts under vattnet mellan två öar.
Inte minst värdesätts att arbetsgruppen redan har erfarenhet från tunneldrivning i Färöarnas vulkaniska miljö. Bergförhållandena skiftar snabbt och det ställer stora krav på kunskap om de geologiska förutsättningarna. Seismologiska undersökningar och kärnborrning har därför spelat stor roll, men har lagt en stabil kunskapsbas som gör att entreprenören räknar med att kunna driva tunneln med hjälp av traditionell borrning och sprängning.

De nya tunnlarna ska binda samman ön Streymoy med Eysturoy och Sandoy och därmed knyta ihop området med det övriga vägnätet i ögruppen.
Först ut är Eysturoyartunneln där den första sprängsalvan nu avlossats. Efter genomslaget är tanken att sätta igång borrningen för Sandoyartunneln, något som ska påbörjas senast 30 juni 2018. Detta dock under förutsättning att beställaren P/F Eystur- och Sandoyartunlar (EST), som ägs till 100 procent av färöiska landsstyret, väljer att genomföra projektet.
Finansiärer är Lagtinget på Färöarna som svarar för ungefär 500 miljoner kronor medan resterande cirka 2,3 miljarder kronor hämtas från internationella investerare i USA, Storbritannien och Färöarna. Återbetalningen kommer att säkerställas genom vägavgifter.

Eysturoyartunneln


  • Tunnel under havsbotten
    Huvudtunnel 11,2 kilometer
    Bredd 10,5 meter
    Största lutning fem procent
    Lägsta punkt -187 meter
    Kontraktvärde cirka 1,5 miljarder kronor
    Byggtid 2016-2021

Sandoyartunneln


  • Tunnel under havsbotten
    Huvudtunnel 10,9 kilometer
    Bredd 9,5 meter
    Största lutning fem procent
    Lägsta punkt -155 meter
    Kontraktvärde cirka 1,3 miljarder kronor
    Byggtid 2018-2023
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.11