Naturgrus är avgörande för våra dricksvattentäkter och riksdag och regering har därför via skatter och lagar försökt förmå bergmaterialbranschen att styra om sin verksamhet. I stället för att slentrianmässigt använda naturgrus till allt skulle det bli ett sällsynt material som man bara tar till i undantagsfall.

Ansträngningarna har gett resultat. Uttaget har minskat kraftigt under de senaste decennierna och Björn Strokirk, vd på branschorganisationen Sveriges Bergmaterialindustri, tycker att det är dags att lossa på tumskruvarna en aning och skrota naturgrusskatten.

– Den har spelat ut sin roll, skriver han i ett brev till finansminister Anders Borg.

Lagen räcker

Björn Strokirk anser att dagens miljöbalk är betydligt vassare för att hålla uttaget nere till ett minimum.

– Det har funnits ett ekonomiskt styrmedel, en skatt som successivt har ökats. Sedan införde man en lagreglering som styr mycket kraftigare. Vi behöver inte båda, säger Björn Strokirk till Leveranstidningen Entreprenad.

Lagen som reglerar verksamheten skärptes 2009.

– Då ändrades Miljöbalken och nu får man bara tillstånd för en naturgrustäkt om det inte är tekniskt möjligt eller ekonomiskt orimligt att använda sig av ersättningsmaterial.

Naturgrusmålet

Björn Strokirk anser att lagregleringen är rimlig och framförallt tillräcklig.

– Vi behöver inte ha en skatt också. Det enda den gör är att fördyra byggandet.

Naturgrusmålet, som innebar att det 2010 skulle tas ut högst 12 miljoner ton, uppfylldes inte. Björn Strokirk anser ändå inte att naturgruset är i fara.

– Det fasas ut i en väldig fart ändå, uttaget har minskat från 70 miljoner ton per år 1993 till 14,4 miljoner ton 2008 och minskningen lär ta ny fart efter lagändringen.

SBMI vill i första hand skrota skatten helt, i andra hand begränsa den till naturgrus som bryts ovan vattenytan.

Björn Strokirk konstaterar att statsfinanserna inte kommer att lida om skatten skrotas.

– Tillskottet till statskassan är väldigt marginellt.

Han föreslår i brevet att de 190 miljoner kronor som skatten inbringar kan täckas av en höjning av koldioxidavgiften.