Europaparlamentets beslut att skärpa kraven för sjöfartens svavelutsläpp i nordeuropeiska vatten befaras slå hårt mot maskinentreprenörer i form av kraftigt ökade dieselpriser.

Svenskt Näringsliv är synnerligen kritiskt till Europaparlamentets beslut av flera skäl. Ett är att reglerna varierar i olika delar av Europa, vilket snedvrider konkurrensen och i hög grad missgynnar svenska företag.

Redan i dag får svavelhalten i marint bränsle inte överstiga en procent i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen. I övriga världen, inklusive stora delar av södra Europa, tillåts bränslen med svavelhalter på upp till 3,5 procent. Redan där snedvrids konkurrensen, vilket blir än mer kännbart när gränsen i nordeuropeiska vatten sänks till 0,1 procent.

Svenskt Näringsliv invänder inte mot att utsläppskraven skärps, men anser att de skärpta reglerna införs så snabbt att teknikutvecklingen inte hänger med. Tänkbara lösningar som kan klara de skärpta kraven är flytande naturgas och användning av skrubbrar, det vill säga en omvandling av exempelvis tjockolja till lågsvavligt bränsle. Bedömningen är dock att ytterst få fartyg kommer att ha installerat dessa alternativ redan 2015.

Då återstår diesel som det mest rimliga alternativet till dagens bunkerolja, alltså ett bränsle som det redan råder viss brist på i vår del av Europa.

Nästan alla fartyg kommer då att tvingas använda diesel i stället för bunkerolja.

Konsultföretaget Sweco har på uppdrag av Svenskt Näringsliv utrett hur de nya svavelreglerna kommer att påverka dieselmarknaden och ett resultat är kraftigt ökade priser, även på land. Sweco räknar med en prisuppgång på minst 80 öre vid pump. Vid en bristsituation kan det bli 30 öre till, något som drabbar bland annat godstransporter och dieselberoende företagare som maskinentreprenörer, skogs- och lantbrukare.

Inte minst inom skogsnäringen förutspås stora problem.

– Skogsindustrierna har tidigare varnat för att ökade kostnader för sjötransporter hotar hela basindustrins konkurrenskraft och riskerar att leda till minskad sysselsättning. Studien om dieselprisets konsekvenser visar ytterligare omfattande effekter för hela samhället, säger Karolina Boholm, transportdirektör på Skogsindustrierna, som också tycker att regeringen intar en allt för passiv roll.

– Vi värdesätter regeringens ambition att stärka den svenska industrins konkurrenskraft, vilket uttryckts i satsningar i budgeten på infrastruktur och forskning. Att då samtidigt medverka till kostnadsökningar med 10-tals miljarder årligen genom att inte agera för en rimlig tidtabell när det gäller EU:s svaveldirektiv rimmar illa med den ambitionen, säger Karolina Boholm.

Men Svenskt Näringsliv befarar också att beslutet kommer att påverka miljön negativt. Exempelvis medför förmodligen höjda dieselpriser att dagens trend att allt fler personbilsköpare väljer dieselmotorer kommer att brytas. När bensinbilar blir mer konkurrenskraftiga med avseende på driften lär koldioxidutsläppen öka på nytt. Ett rimligt antagande är också att raffinaderierna kommer att rea ut sitt överskott på tjockolja. Även där finns stor risk att en positiv miljötrend bryts i och med att ett bränsle som vi försöker välja bort av miljöskäl plötsligt får prismässiga fördelar.