23948sdkhjf

Hur ställer sig EU-kandidaterna till hållbar byggnation?

Sweden Green Building Council (SGBC) har kartlagt EU-valets kandidaters ståndpunkter om bygg- och fastighetssektorns hållbarhetsfrågor.

Sweden Green Building Council (SGBC) har bett partiernas toppkandidater att ta ställning i frågor som rör bygg- och fastighetsbranschens hållbarhetsarbete för att få en bild av deras klimatpolitik inför stundande EU-val. Se deras svar nedan.

1. Vilka EU-frågor vill du själv driva?

Heléne Fritzon, Socialdemokraterna

: Socialdemokraternas prioriterade frågor den kommande mandatperioden är att fortsätta stödja Ukraina, genomföra den gröna omställningen och minska utsläppen, stoppa gränsöverskridande brottslighet och stärka ekonomin. Vi kommer driva på för att bryta beroendet av den ryska oljan och gasen senast till 2027, att sätta nya ambitiösa klimatmål för EU till 2040 och fortsätta bygga ut den förnybara energin här och nu för mer billig och grön el.

Tomas Tobé, Moderaterna: Moderaterna går till val på ett fritt och säkert Europa. Det betyder att vi kommer driva på för mer stöd till Ukraina, en effektiv brottsbekämpning på europeisk nivå och en klimatpolitik som kombinerar sänkta utsläpp med ökad ekonomisk tillväxt.

Alice Bah Kuhnke, Miljöpartiet: Klimatet, naturen och demokratin. För att de frågorna är helt avgörande för att vi ska säkerställa att människor kan leva goda liv här och nu men också ge bra förutsättningar till framtida generationer. Jag vet att vi måste ta ansvar och möta de problem som kommer med klimatkrisen nu, inte skjuta upp dem och lämna dem till nästa generation.

Alice Teodorescu Måwe, Kristdemokraterna: Jag vill att EU fokuserar på sina kärnvärden: Fred, frihet och frihandel som har gjort EU till en garant för demokrati, mänskliga rättigheter och ekonomisk tillväxt. Där kan jag bidra med mina erfarenheter.

Emma Wiesner, Centerpartiet: Jag vill sänka EU:s utsläpp, göra oss bättre rustade för klimatförändringar, och skapa konkurrenskraftiga företag som kan driva på den gröna omställningen.

Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiet:

Klimatet, välfärden och trygga jobb. EU bör anta mål om nollutsläpp till senast 2040. Det behövs generella undantag från förbudet mot statsstöd på den gemensamma marknaden när det gäller klimatinvesteringar. Jag kommer även att arbeta för att klimatskadliga subventioner avskaffas.

Karin Karlsbro, Liberalerna: Jag vill jobba för ett starkt EU som håller ihop för att stoppa Putins krig och stöttar Ukraina, som tar gemensamt ansvar för klimat, miljö och en hållbar, konkurrenskraftig ekonomi.

2. Vad krävs för att uppnå minskade klimatutsläpp på EU-nivå?

Heléne Fritzon, Socialdemokraterna: Först och främst måste nu alla EU-länder genomföra det vi enats om för att minska utsläppen med 55 procent till 2030, med det stora klimatpaketet Fit for 55. Nästa mandatperiod behöver vi sedan blicka framåt mot 2040 och sätta nya klimatmål. Ska vi få ned utsläppen behöver fler länder göra mer och därför vill vi Socialdemokrater att EU ska ha klimatmål i linje med våra svenska, och EU måste därför minska utsläppen med 95 procent till 2040.

Tomas Tobé, Moderaterna: Att vi satsar på både det förnybara och på kärnkraften. I dag diskrimineras kärnkraften i många av EU:s stödprogram och regelverk. Det vill vi ändra på.

Alice Bah Kuhnke, Miljöpartiet: Gröna politiker i Europaparlamentet. Miljöpartiet och den gröna gruppen i Europaparlamentet var drivande i att få en europeisk grön giv på kommissionens agenda 2019, och har under mandatperiodens gång jobbat med att både höja ambitionsnivåerna jämfört med kommissionens ursprungliga förslag och genomföra de löften och åtaganden som redan finns. Högerextremismen och det faktum att borgerliga partier vill samarbeta med extremister i EU sätter hela EU:s klimat och miljöpolitik på spel och här måste vi progressiva politiker hålla ihop och hålla emot. En av de stora politiska sammandrabbningarna under de kommande åren kommer vara om jordbrukspolitiken, dit den stora delen av EU:s budget går, men som också står för stora utsläpp. Där kommer vi gröna kämpa för att våra lantbrukare ska få chansen att vara en del av lösningen och inte tvingas vara en del av problemet vilket högern har förpassat dem till. Vi kommer fortsätta att kämpa för både en ambitionsökning inom miljö och klimat och mer konkreta åtgärder för att möta ambitionen, och kräva att detta sätts högst upp på kommissionens agenda.

Alice Teodorescu Måwe, Kristdemokraterna: Att vi sätter upp ambitiösa och seriösa mål och sedan ger medlemsländerna stor frihet att själva välja de mest kostnadseffektiva verktygen. Vi måste också komma ihåg att ”hållbarhet” har tre dimensioner som alla måste vara med – ekologisk, ekonomisk och social. Vi måste ha ett systemskifte där elproduktionen blir helt fossilfri. Då krävs att vi bejakar alla till buds stående medel, inklusive kärnkraft. Elektrifiering av fordonsflotta och tillverkningsindustri är bryggan till den gröna omställningen. Låt också skogen få vara med och bidra med sina klimatnyttor genom att den får brukas, inte bara stå som en passiv kolsänka.

Emma Weisner, Centerpartiet: Alla sektorer måste betala för sina utsläpp, fler måste därför inkluderas av EU:s handel med utsläppsrätter. Vi måste också sluta subventionera det fossila. Tre fjärdedelar av EU:s totala utsläpp kommer från energisektorn och över 70 procent av Europas energi är fortfarande fossil. Bara genom att åtgärda detta kan vi rädda klimatet. Det snackas mycket om hur dyr den gröna omställningen är. MEN varje år importerar EU-länderna fossil energi för omkring 500 miljarder euro, och ger ut 50 miljarder euro i subventioner till fossil energi och fossila bränslen. Den gröna omställningen i linje med EU:s nya klimatpaket beräknas kräva investeringar om 392 miljarder kronor årligen fram till 2030. Det är det fossila som är problemet.

Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiet:

Det krävs reformerade statsstödsregler för att kunna synda på den gröna omställningen. Marknaden kan inte lösa klimatkrisen. EU bör även anta bindande målår då fossila bränslen ska vara utfasade.

Karin Karlsbro, Liberalerna: Det som krävs nu är att EU växlar upp klimatarbetet. Ska vi nå målet om ett koldioxidneutralt EU till 2050 behöver EU snarast besluta om att minska koldioxidutsläppen med 95 procent till 2040. För att de ska bli möjligt måste det bli dyrare att smutsa ner och lättare att fatta klimatsmarta beslut.

3. Hur ska EU säkerställa att bygg- och fastighetsbranschen har goda förutsättningar att lyckas i miljö- och klimatomställningen?

Heléne Fritzon, Socialdemokraterna: I ett europeiskt perspektiv är det viktigt med tydliga och transparanta regler. Direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) är en del av EU:s klimatpaket. Direktivet är en viktig del i att öka renoveringstakten i Europa, sänka elpriserna och göra kontinenten oberoende av rysk gas. Nationellt är det viktigt med ett stöd till energieffektiviseringen och därför är det oansvarigt av den nuvarande högerregeringen som avskaffat energieffektiviseringsstödet till flerbostadshus. Vi socialdemokrater anser att behovet av ett riktat stöd för energieffektiviseringar är minst lika aktuellt som tidigare.

Tomas Tobé, Moderaterna: Genom att verka för regelförenklingar. Precis som andra branscher lider bygg- och fastighetsbranschen av att djungeln av EU-regleringar växer. Det vill vi ändra på genom att kräva att för varje regel som införs måste två tas bort.

Alice Bah Kuhnke, Miljöpartiet: Jag och Miljöpartiet kommer jobba för att EU ska driva på miljö- och klimatomställningen av bygg- och fastighetsbranschen, genom att sätta en tydlig politisk riktning med till exempel krav på energieffektivisering särskilt av nya byggnader men även genom välbehövda renoveringar av existerande byggnader. Regler kring offentlig upphandling måste utformas så att det gynnar de mest miljö- och klimatvänliga byggnadssätten och stater kan ta större initiala kostnader för nyare tekniker och miljövänligare material. Solpaneler på nya byggnader måste bli en norm. Miljöpartiet vill också att EU fortsatt riktar stöd till renoveringar, inte minst till renoveringar för bostäder för mer utsatta hushåll, och jag vill fortsätta mitt arbete för att bekämpa den energifattigdom vi har i Europa. Det gör vi allra bäst med just stöd till renoveringar. Miljöpartiet har också nationell politik för starkt finansiellt stöd till renovering för energieffektivisering.

Alice Teodorescu Måwe, Kristdemokraterna: Genom att låta skogen få vara med och bidra med sina produkter, fasa ut betong som är fossilberoende, ha ett klokt fortsatt energieffektviseringsarbete och bygga ett fossilfritt elsystem med hög andel planerbar och leveranssäker el.

Emma Weisner, Centerpartiet: Vi behöver rulla ut regelförenklingar på bred front, fortsätta liberalisera den inre marknaden och se till att antagna beslut med bäring på den gröna omställningen inte rivs upp även om majoriteter skiftar i Europaparlamentsvalet. Om byggreglerna i EU blev mer lika varandra så skulle också bra tekniska lösningar lättare kunna spridas till andra EU-länder.

Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiet:

EU bör ligga i främsta ledet i klimatomställningen och Sverige bör vara världsledande i grön teknik. Det måste inom EU bli lättare för länder att ge statsstöd till den gröna omställningen så vi kan öka takten i klimatomställningen och för att kunna konkurrera med länder som USA och Kina. Vi anser att Sverigepriser på el bör införas, så att priset sätts utifrån den el som produceras i Sverige och efterfrågas på de den svenska marknaden. När det gäller tågtrafiken anser vi att EU:s marknadspolitik måste överges och att svenska staten bör ta tillbaka kontrollen för att få en tågtrafik som går att lita på. Vänsterpartiet har på nationell nivå föreslagit investeringsstöd för att renovera och energieffektivisera flerbostadshus samt att reformer behöver tas fram för att öka andelen återbrukat byggmaterial. Vi vill även se riktade satsningar för ökat byggande i trä och andra biobaserade produkter.

Karin Karlsbro, Liberalerna: Ska EU nå klimatmålen och bli kvitt med beroendet av fossil energi från andra länder krävs det att alla sektorer bidrar till att minska utsläppen. På EU-nivå är renovering av byggnader för att minska energiåtgången en viktig och effektiv åtgärd för att minska klimatutsläppen och reducera gasberoendet eftersom byggnaders energianvändning står för mer än en tredjedel av EU:s koldioxidutsläpp. Lagstiftningen som kommer från EU måste vara flexibel för medlemsstaternas olikheter för att göra omställningen så kostnadseffektiv som möjlig och branschen behöver tydliga långsiktiga regler att förhålla sig till.

4. Vad behöver hända här och nu för att lösa klimatkrisen?

Heléne Fritzon, Socialdemokraterna: Vi måste fortsätta att genomföra den gröna given, som är EU:s långsiktiga plan för att bli klimatneutralt senast 2050. Vi måste höja ambitionerna i EU så att fler länder gör mer. EU ska fortsätta ta ledarskap internationellt. Här i Sverige måste vi omedelbart vända trenden med de ökande utsläppen för att klara klimatmålen till 2030. Därför är det så viktigt att EU kan fortsätta vara en pådrivande kraft i klimatomställningen också nästa mandatperiod, genom att fler röstar på partier som står bakom EU:s klimatpolitik.

Tomas Tobé, Moderaterna: Att vi bygger ut kärnkraften och ser till att alla EU-länder är med och bidrar i klimatarbetet.

Alice Bah Kuhnke, Miljöpartiet: Mycket, men en av de viktigaste sakerna vi måste göra för att vi ska nå dit kommer vara att sätta ett ambitiöst klimatmål för EU även till 2040 som är i linje med klimatvetenskapen och Parisavtalet. Till 2040 vill Miljöpartiet ha ett mål om 95 procent absoluta utsläppsminskningar, och att EU ska binda mer kol i skog och mark än de kvarvarande utsläppen. Det innebär att nettoutsläppen 2040 ska ha minskat med mer (!) än 100%. Vi vill samtidigt inte tappa fokus på att skapa både utsläppsminskningar och negativa utsläpp i närtid, och vill kraftigt öka ambitionsnivån för 2030 och 2035.

Alice Teodorescu Måwe, Kristdemokraterna: Att vi inser att man äter en elefant en tugga i sänder, annars sätter man i halsen. Vi ska sträva efter en klok och balanserad fortsättning av EU:s klimatåtaganden och arbeta för att andra delar av världen ska dra åt samma håll. Utvecklad handel med utsläppsrätter och klimattullar är två strategiska verktyg.

Emma Weisner, Centerpartiet: De politiska beslut om klimatmål som tagits måste ligga fast så att näringslivet har långsiktiga spelregler för investeringar som driver den gröna omställningen framåt. Kommande mandatperiod behöver vi höja klimatmålen än mer och stoppa subventioner av allt fossilt.

Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiet:

Det behövs politik som kraftigt minskar utsläppen på ett rättvist sätt fram till 2030 och samtidigt skapar nya gröna jobb. Då fungerar det vare sig med högerregering i Sverige eller högerstyre i EU som avsäger sig ansvaret och lägger det på individen och marknaden att genomföra omställningen.

Karin Karlsbro, Liberalerna: En rad åtgärder behöver komma på plats så snart som möjligt. Vi vill värna och utveckla EU:s handel med utsläppsrätter och göra det möjligt för länder utanför EU att ansluta sig till systemet. Ska vi lyckas ställa om behöver vi också lyckas med elektrifieringen. Liberalerna vill se satsningar på både kärnkraft och sol, vind och vatten i hela Europa. Bindande mål för fossilfri elproduktion ska sättas för varje EU-land - så att alla är med och tar ansvar.

Om kartläggningen

Undersökningen är gjord som ett led i SGBC:s utökade näringspolitiska arbete. Syftet är att informera och stötta våra medlemmar inför valet samt belysa omfattningen av beslutsfattande kring klimatpolitiska frågor på EU-nivå.

SGBC tar ingen partipolitisk ställning och partierna redovisas i storleksordning. Frågorna har ställts till den kandidat som är första namn på valsedeln för de partier som har representation i Europaparlamentet idag. Sju av åtta partier har inkommit med svar.

www.sgbc.se

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.125