JURISTSPALTEN: Snöröjning – den sköra balansen mellan belöning och uppoffring

Balansen i tillvaron

Inte sällan har snöröjarna fullt upp med årets sista anläggningsarbeten när den första snön faller. Man går från askan in i elden så att säga och pengarna måste in. Maskininvesteringar måste amorteras, ungarna ska ha nya vinterstövlar, personalen ska ha lön och avtal måste hållas.

Jag minns väl när jag beslutade mig för att inte förlänga mitt snökontrakt. Jag hade varit ute på mina områden hela julafton och man saknade sin pappa där hemma. Av en ren händelse kom inte heller tomten till mina ungar den julaftonen.

Där och då kände jag att jag befann mig långt ifrån en rimlig balans mellan belöning och uppoffring. Detta skulle bli min sista snösäsong.

Månaden efter fick jag på ett möte med en bostadsrättsförening kommentaren att jag ”aldrig var där”. Jag tittade i mina anteckningar och noterade att jag varit där 22 gånger den senaste månaden. Dessutom erhöll jag en ytterst modest ersättning för de uppoffringar jag gjorde.

Där och då kände jag att jag befann mig långt ifrån en rimlig balans mellan belöning och uppoffring. Detta skulle bli min sista snösäsong.

En klient som kör snö någonstans i Sverige får en månadslön över – varje gång det snöar. Inte en bostadsrättsförening eller privatperson i sikte, endast stora beställare. Ett antal välskötta maskiner och några UE som får bra betalt och ser till att allt fungerar. Jag råkar dessutom veta att min klient har fru och vänner, och uppenbarligen har han kontroll över sitt yrkesliv och får uppskattning i form av en kappsäck med guldpenningar för det slit han utfört. Här är det inte endast fråga om balans mellan belöning och uppoffring. Vi pratar även om att befinna sig väldigt högt upp på Maslows behovstrappa.

Även om snöröjning ibland sker under katastrofliknande betingelser kan det vara bra att ha med en force majeure-klausul i avtalet.

Jag vet att det är svårt att reflektera över sakernas beskaffenhet när man är där mitt i livspusslet, och alla kan inte tjäna en månadslön 32 gånger per vinter. Men ibland bör man göra en budget över sitt eget liv; är jag på rätt väg? Befinner jag mig i ett tillstånd av balans? Håller kalkylen?

Som ni kanske märker har den här korta krönikan hittills en mer filosofisk karaktär än gällande rätt och paragrafer. Men den innehåller även en del juridik.

Avtalets innehåll

Ofta är det till exempel noga noterat i avtal att snöröjning sker vid fem centimeter snö. Men vad sker om det faller 70 centimeter utdraget på tre stormiga dagar? Någon gång måste man ju äta och sova trots att det är mer att skotta. Kommer ett vite- eller skadeståndskrav riktas mot snöröjaren då? Även om snöröjning ibland sker under katastrofliknande betingelser kan det vara bra att ha med en force majeure-klausul i avtalet.

Kammarrätten underkände ett avtal som innebar att en bangård skulle hållas så fri från snö och föremål ”som innebar risk för snubbling”. Kravet ansågs så odefinierat att det inte var möjligt att efterleva.

Snöröjning är en verksamhet med mycket ansvar och risker. Det är därför av vikt att man vet vad allt i förfrågningsunderlaget betyder och vad avtalet kan leda till. Är något otydligt så ställer man en skriftlig fråga för att få ett förtydligande.

Samtidigt bör inte avtal vara för generella och entreprenörsvänliga. Enligt en undersökning Chalmers lät göra sker över 4 000 allvarliga olyckor varje år på grund av vinterhalka. Cirka 80 procent av dem är orsakade av bristande snöröjning. I den statistiken ligger ett mycket stort lidande och mycket stora vårdkostnader för samhället. Det blir nästan lite hisnande när man konstaterar att över 3 000 brutna handleder, armbågar och lårben årligen kan undvikas genom att förebygga de bristerna.

Den sura uppsägningsklausulen

Slutligen skulle jag vilja uppmärksamma den nästan obligatoriska bestämmelsen i många entreprenörsproducerade snöröjningsavtal om att beställaren aktivt måste säga upp avtalet under sommaren/hösten för att avtalet inte ska löpa vidare ytterligare en säsong.

Högsta domstolen (HD) och hovrätten har ansett liknande bestämmelser i konsumentavtal som oskäliga. Det är inte helt osannolikt att HD skulle komma till samma slutsats även i ett kommersiellt avtal om saken prövas. Det sista en styrelse i till exempel en bostadsrättsförening tänker på under sommaren är snöröjningsavtal.

Vad beställaren bör göra är att kräva en påminnelseklausul i avtalet där entreprenören i god tid skriftligt måste påminna beställaren om att ta ställning i frågan.

Det kan även från entreprenörens sida ses som en lojalitetsgest mot beställaren att kontakta beställaren skriftligt efter semestrarna med en påminnelse om avtalsvillkoret.

Ärlighet och klarspråk lönar sig ofta i längden.

Vill du ställa en fråga till juristen? Mejla den till redaktionen@entreprenad.com och märk den med "Fråga juristen" så vidarebefordrar vi den till Ronnie Widmark, för att förhoppningsvis kunna publicera svaret längre fram.