”Det en olycklig föreställning att klimatanpassning inte får kosta staten något”
Den statligt tillsatta klimatanpassningsutredningen levererade sitt betänkande i mitten av maj och bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen uppger i en kommentar att de ser positivt på betänkandet när det kommer till att åtgärda kommunernas eftersatta vatten- och avloppssystem.
– Klimatanpassning är i grunden ett offentligt ansvar. Många kommuners VA-nät klarar inte påfrestningar som höga vattenflöden och skyfall. Det leder inte bara till översvämningsrisker och skador på fastigheter, utan hotar även grundläggande funktioner i samhällsservicen. Vi ser även att eftersatta VA-nät kan hindra ny bebyggelse, säger Emma Bonnevier, klimatpolitisk expert, Byggföretagen.
Byggföretagen noterar också att utredningen föreslår skärpta krav på kommunernas dagvattenhantering och en möjlighet att upphäva strandskydd för byggnation av klimatanpassningsåtgärder.
– Det en olycklig föreställning att klimatanpassning inte får kosta staten något. Kostnaderna för att hantera klimatrelaterade skador är ännu större. Endast försäkringsbranschens kostnader för att hantera skadorna från översvämningar och stormar handlar om miljardbelopp årligen, säger Emma Bonnevier.
Byggföretagen konstaterar att nio av tio svenskar får sina VA-tjänster från kommunala vatten- och avloppsanläggningar samtidigt som stora delar av VA-nätet är byggt på 1950-, 60- och 70-talen och att de därför börja närma sig sin tekniska livslängd.
– Det behövs en nationell satsning på upprustning av VA-näten. Byggföretagen är redo att bidra med kompetens och genomförandekraft för mer klimatanpassade samhällen – men för att lyckas krävs också en tydlig ansvarsfördelning och ökade investeringar i lokal infrastruktur, säger Emma Bonnevier.
Den statligt tillsatta klimatanpassningsutredningens uppdrag var att analysera och vid behov föreslå ny eller anpassad lagstiftning för att effektiva klimatanpassningsåtgärder ska kunna genomföras, samt att identifiera möjliga finansieringsmodeller för att långsiktigt fördela kostnaderna mellan de aktörer som drar nytta av en klimatanpassningsåtgärd.
Utredningen ledde till elva förslag på hur den befintliga lagstiftningen kan förändras för att underlätta för olika klimatanpassningsåtgärder, det kan till exempel handla om åtgärder som tar mark i anspråk för att skydda byggnader eller annan egendom mot skador från naturhändelser, att anlägga vallar eller diken, eller att schakta bort instabil mark.
Utredningen föreslår dessutom att staten bör ta på sig ansvaret för att etablera skydd mot översvämningar från havet längs vissa kuststräckor och lämnar förslag på en process för detta.