Otippad höjdare!
Av Året var 2003 och jag förstod att jag nog skulle akta mig för att ens andas något om ”traktor”, det hette visst ”hjullastare”...
Då var jag grönare än grön och kunde väl aldrig tro att en ”entreprenadtidning” (vad betydde det ens?) skulle bli en så viktig del av mitt liv. För så blev det verkligen – en otippad höjdare!
Faktum är att 22 fantastiska år gått sedan 2003. Jag har halkat runt i lera, stått i den heta asfaltsröken och klafsat över myrar, jag har gått mig vansinnig på mässor, trängt mig fram i pressuppbåd, stånkat upp för fjäll och försiktigt klättrat ner i djupa schakt.
Det har blivit många tidiga morgnar och ännu fler sena nätter. Ni jobbar ju inte alltid kontorstid så ska man fånga era ögonblick är det bara att masa sig upp eller hålla sig vaken in på småtimmarna!
Tack för 22 helt otroliga år.
Reportagen har gjorts både i storstan och långt bortom ära och redlighet och överallt, både i de fina salongerna och i de djupa skogarna har jag mötts av samma sak: den här branschen är verkligen full av roliga, vänliga, smarta och hjälpsamma människor.
Er kommer jag att sakna. 2025 är det nämligen dags för mig att lämna Entreprenad. När jag bestämde mig för att flytta hem till Västerbotten kunde jag nämligen packa ner nästan allt – men inte jobbet.
Därför lämnar jag med varm hand över Entreprenad till nya krafter. Det kommer att bli toppen, förlaget har dessutom stora planer för Entreprenad och det ska bli spännande att följa, även om det blir från läktaren för min del.
Så, innan jag smiter iväg måste jag säga tack.
Tack Entreprenad, tack alla nya och gamla entreprenadkollegor, tack alla läsare och tack hela branschen, tack för 22 helt otroliga år.
Over and out!