Sedan urminnes tider har anläggare på olika sätt banat väg för sig själva och för andra. Inte minst har många broar påverkat såväl den enskilda människan som hela samhällen. En rykande färsk bok ger i text och bild lika spännande som faktaspäckad information om de drygt 50 broar som sträcker sig över Stockholms vatten.

"De senaste åren har varit bra för brotokar." Så inleder den mångårige DN-medarbetaren Ingemar Unge, i dag verksam på tidningen Vi, förordet till Över Stockholms vatten. I Stockholm finns inga av de riktigt spektakulära broar som utgör välkända landmärken för städer som San Francisco eller Mostar. Däremot finns mer än 50 broar som anlagts över vatten för att ge de grundläggande förutsättningarna för ett samhälle i utveckling. Den äldsta kvarvarande bron anlades, enligt boken, 1810. Den längsta är 860 meter och den kortaste 10 (!). Boken kan fungera som ett uppslagsverk. Fakta som byggnadsår, längd, bredd, höjd över vattenytan och brotyp redovisas. Samtidigt presenteras varje bro med rappa texter, kraftigt varierande i sin natur, med inslag av anekdoter, historiska fakta och en hel del teknisk information. Att vare sig arkitekter, konstruktörer eller entreprenörer får vara med annat än undantagsvis går det att överse med. Boken innehåller ett brett spektrum både vad gäller konstruktion och storlek. Det är ett gigantiskt kliv från de båda cirka 800 meter långa Årstabroarna till Morianbron som är en försynt, knappt märkbar träbro över Igelbäcken i Ulriksdal och med stor säkerhet okänd även för flertalet stockholmare. Initiativtagare till projektet är fotografen Bengt af Geijerstam vars bilder är bärande för hela upplägget. Jag fick idén för ungefär sex år sedan i samband med att jag fotade Pålsundsbron. Därefter har jag försökt hitta de bästa fotovinklarna och det bästa ljuset för bilder tagna antingen från fritt vatten eller från is. Mycket värdefull hjälp har jag fått av Stockholms Hamnentreprenad som ställt upp med båt när än jag behövt den vid alla tider på dygnet, berättar Bengt af Geijerstam. Det handlar mycket om ljus. Jag vill visa ögat vad ögat inte själv kan se. Jag hoppas att boken fungerar som inspiration för människor att ge sig ut och upptäcka själva. Även om fototekniken hela tiden varit underordnad formen och ljuset har valet av kamera varit väsentligt. Allt från den digitala kamera som använts vid besvärlig sjögång, via mellanformatskameran till den elektriska panoramakamera med roterande objektiv som ger en bild liknande den som ögat upplever. Slutresultatet är ett praktverk som innehåller en omfattande kavalkad av broar från olika epoker och för olika syften. Där finns läsvärd information i många fall av mycket överraskande karaktär. De två "brotokar" som svarat för text och bild har en äkta och välgörande kärlek till Stockholms broar. Vi andra som kittlas av brobyggnad är bara att gratulera till att vi får ta del av den kärleken.

Morgan Andersson

morgan.andersson@allerbusiness.se

Till senaste nytt