23948sdkhjf

Stenhård körning på Malmberget

Det finns många hålor i Sverige men bara en grop, konstaterar receptionisten på Dundrets hotellanläggning. I natten bakom hennes rygg, utanför de frostbeklädda fönstren bland snötyngda granar breder Gällivare ut sig. Orten lyser upp ett nattsvart landskap med sina skimrande ljus som klättrar upp mot Malmberget. Under hela 1900-talet har gruvnäringen haft en betydelsefull roll för Gällivare och Malmbergets utveckling. Det första malmtåget lastades 1888 och sedan var malmruschen igång. Här finns Europas största dagbrott, och här förflyttas mest berg i hela Europa. När de sista nattsuddarna passerar hotellfoajén fortsätter Malmbergets största dagbrott "Kapten" att fyllas med stenmassor. Ola Hanssons manskap har då varit igång i tre timmar men det är fem timmar kvar på nattskiftet. Både 1000 meter under och 500 meter ovan mark nere i LKAB:s gruva och för Ola Hanssons lastbilschaufförer är det K3 som gäller. Ett skiftschema som lockar med de två lediga veckor som ges under totalt fem veckors arbete i tre olika skift. Dessa varar 6-14, 14-22 eller 22-06 och inkluderar visst helgarbete. Ola Hanssons kontrakt med LKAB löper över sex år. Då ska gropen vara igenfylld. Det är en grop som väcker känslor hos boende i Malmberget. Samtidigt som den ger jobb till ortsbefolkningen har stora delar av det som en gång var Malmbergets centrum rivits. Badhus, skola och Folkets Hus har fått ersättas. Kyrkan kunde räddas men än i dag flyttas bostadhus när mätningar visar att rasrisken runt "Kapten" är alltför överhängande. Ola Hansson visar ett hus med källare som nyligen flyttats och nu står på säker mark. Intill "Kapten" hörs ständigt ett vattenfallsliknande ljud nerifrån avgrunden. Bergmassorna som tippas ner över kanten av hjullastaren bildar en 200 meter lång sluttning och avlastningsplatsen letar sig sakta men säkert utåt gropen. Lutningen som lastbilarna kämpar mot på sin väg från matningsstationen till dagbrottet tur och retur placerar körningen bland världens tuffaste. Ola Hansson räknar med att använda bilarna i tre år innan det är dags för nya. Ett år här är som tre års vanlig körning. Bilarna rullar mellan 110 och 130 mil per dygn, säger han. Lastbilarna är FH16 8x4 utrustade med manuell låda och Volvos starkaste motor på 610 hästar. Lastbilarna tar 38 ton last varje runda vilket klaras av på drygt en kvart. Det innebär cirka 30 lass per dag för Ola Hanssons lastbilschaufförer och med ett kontrakt som löper över sex år var tiden en viktig faktor i val av fordon. Favoritbilarna är de med sidotipp som kan rulla förbi avtippningsplatsen utan att stanna. Jag hade en dumper för provkörning när vi skulle bestämma oss men den hade ingen chans i hastighet jämfört med lastbilarna, berättar han medan snöflingorna kittlar ansiktet. Att köra med tipptruckar var också ett alternativ. Men om två stycken skulle ha krockat hade stilleståndet blivit alltför märkbart. Hur jag ska kunna transportera mer volym är något jag ständigt funderar över, säger han. Jamie Romo är en av chaufförerna och gillar även han den starka motorn. De är behagliga att köra och har en effektiv bromsretarder. Arbetet är väldigt trivsamt då man turas om att köra lastbil och företagets andra maskiner, säger han. Eftersom skrotberget kommer så pass ojämnt från gruvans inre tar man raster när tillfälle ges. Stenen måste ut, säger Jamie Romo och trycker på en dosa som fjärrstyr lastningen. Sekunden efter gungar bilen till och korgen fylls med 38 ton berg. För att "Kapten" inte ska sluka ytterligare en lastbil under sin livstid måste det ständigt finnas en vall på 1,5 meter där tippningen sker. Incidenten som är omtalad inträffade före Ola Hanssons tid och föraren hann hoppa ur innan lastbilen sakta gled neråt. Ansvaret för att hålla vallen i rätt höjd och tippytan ren ligger för dagen på Magnus Pohjanen som kör en Volvo L220E. Det är en jättefin maskin som jag trivs bra i. Jag kör även en L330 när det ska lastas järnmalmspellets på tågvagnarna, hinner han berätta innan nästa lastbilslass har tippats och ska lastas över vallen. LKAB utgör 90 procent av Ola Hanssons omsättning. Maskinparken består förutom de rullande åtta lastbilarna av en reservbil. Att köra stopp i gruvan är något som inte får hända berget måste hämtas i den utmatningsstation där bilarna fylls med överblivna bergmassor. Av maskinerna på Hanssons O&S Entreprenad är det inte många som är äldre än från 2001. Att Entreprenad befinner sig i Volvoland råder ingen tvekan om. Den lokale Volvohandlaren har strax över 70 procent av marknaden. Förutom lastbilarna har Ola Hanssons cirka femton hjullastare, en dumper och en grävmaskin företaget har totalt 42 enheter. Jag har alltid kört med Volvo, de gör fina maskiner. Dessutom är de tillförlitliga och har gett mig bra service under åren, säger han. Volvo är märket som gäller i dag men även Gällivaretraktens största entreprenör måste börja någonstans. På anslagstavlan inne på kontoret sitter en fastnålad förstasida av Entreprenad från förra året. Det där var min första maskin som jag köpte 1995 en Michigan från 1990. En väldigt bra maskin som gjorde grunden till allt jag har i dag.


Klas Ringdahl


klas.ringdahl@entreprenad.com Till senaste nytt

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.093