Obruten framtidstro Indexator satsar
Rototilt-tillverkaren Indexator tror stenhårt på framtiden och satsar 100 miljoner kronor på en ny fabrik och åtta miljoner på ett nytt forskningslabb. Företaget investerar också i den gamla fabriken och uppvaktar politiker för att få vägen till Vindeln upprustad. Indexators vd Pär Lärkeryd har bara suttit ett halvår på sin post, och har alltså fått en flygande start. Investeringstankarna har funnits i företaget länge, men först nu var tiden mogen, kommenterar han. Varför satsar då Indexator så kraftigt just nu? Det är en stark tillväxt på marknaden och våra kunder har hög- konjunktur. Vi räknar därför med att ta nya marknadsandelar, säger Pär Lärkeryd. Rototilt är en relativt ny produkt, och Pär Lärkeryd väntar sig en fortsatt stor tillväxt i Sverige, där produkten numera är väl etablerad. Men den största tillväxten är utanför Norden, där Rototilt nu börjar bli alltmer känd. I Europa och Nordamerika ser vi den största marknadspotentialen de närmaste åren. Företaget har inga planer på att utöka produktutbudet. Vi är väldigt fokuserade på utrustning för att rotera verktyg på olika mobila maskiner, och vår ambition är att bli bäst i världen på det, sammanfattar Pär Lärkeryd. Förutom rototilt för grävmaskiner tillverkar Indexator rotatorer för till exempel skogsmaskiner, lastbilskranar och maskiner inom material- och skrothantering. Han anser, föga förvånande, att Indexator redan är bäst. Vi har en del konkurrenter som är nischade, och där är konkurrensen hård. Men vi är världsledande när det gäller att rotera verktyg på mobila maskiner. Pär Lärkeryd ser positivt på framtiden och räknar med att omsättningen för innevarande år ökar med 30 procent. Han tror också att det kommande decenniet kommer att överträffa de senaste tio åren, då företaget fördubblade personalstyrkan. Jag tror att vi har mer än fördubblat både produktionen och antalet medarbetare om tio år. Beslutet att bygga en ny fabrik togs i september, och man har nu börjat förbereda marken. Nutek har lovat bidra med 19 miljoner kronor utöver de 98 miljoner Indexator satsar. Att få ett investeringsbidrag från Nutek var en förutsättning för att Indexator skulle bygga fabriken. Vi behövde ett bidrag för att kompensera för de risker och svårigheter det innebär att investera i inlandet, säger Pär Lärkeryd. En av riskerna är att byggnaden som kostar cirka 35 miljoner lär bli svår att sälja om Indexator en dag vill göra sig av med den. En så stor lokal är svår att sälja i Norrlands inland, och vi skulle inte få igen mer än 25 procent. Att stanna i Vindeln är dock självklart för Indexator. Här finns ett skogsmaskinstekniskt kluster, kompetensen är hög i området och entreprenörerna många. Vi vill dra nytta av de synergi- effekter som finns. Dessutom finns våra ägare lokalt i Vindeln och de vill satsa på hemmamarknaden. Den gamla fabriken är 10 000 kvadratmeter stor. Den nya blir 4 000 kvadratmeter och placeras hundra meter från Indexators nuvarande fastighet. Det fanns inte utrymme att bygga fabriken i direkt anslutning till våra andra lokaler, konstaterar Pär Lärkeryd. Fabriken byggs eftersom Indexator vuxit ur den gamla. Båda företagets produkter rotatorer för skogsmaskiner och rototilt för entreprenadmaskiner har ökat, uppger Pär Lärkeryd. Den nya fabriken specialbyggs för att passa för tillverkning av rototilt och tanken är att flytta över all sådan verksamhet dit. Den gamla fabriken är optimerad för rotatortillverkning, och vi vill göra den nya till världens bästa fabrik för rototilt, säger Pär Lärkeryd. 50 personer kommer att arbeta i den nya fabriken, som förutom ren tillverkning också kommer att hysa utveckling och marknad/försäljning. Indexator investerar även i den gamla fabriken. 23 miljoner har man lagt där under det senaste året, och 15 personer har anställts. 8 av de 23 miljonerna går till ett nytt forskningslaboratorium, som byggs i samarbete med Luleå Tekniska Universitet. Pär Lärkeryd beskriver det nya labbet som unikt, med avancerad utrustning för att kunna göra forcerade provningar av produkterna, och simulera både de olika maskintyper, påfrestningar och miljöer produkterna används i. I det nuvarande laboratoriet och det nya som invigs vid årsskiftet, är ett av huvudinstrumenten en topometer, som mäter ytfinheter, det vill säga hur skrovlig en yta är. Den kan mäta ner till en noggrannhet på tio atomer, och det är inte många industrier av vår kaliber som har sådan utrustning, säger Pär Lärkeryd. Indexator behöver mäta så noggrant, eftersom rotatorer och rototilt roterar så pass långsamt. Vår kärnkompetens är kunskap om smörjteknik i långsamtgående roterande utrustning. Då måste man se på vad som händer när ytorna möts, och hur de ska smörjas. Vi jobbar mycket på att se hur skrovliga ytorna är, hur oljan ligger i kontaktytorna, och hur ytorna slits. En fråga som ligger Indexator varmt om hjärtat är väg 363, som leder till grannkommunen Umeå. Den är krokig och smal, och saknar viltstängsel, något som enligt Pär Lärkeryd gör att det kan bli svårt för potentiell arbetskraft att pendla till Vindeln. Vindeln har 6 000 invånare. Umeå har 110 000 invånare och en stor tillväxt. Ska vi växa måste vi kunna attrahera arbetskraft från Umeå, och då måste kommunikationerna vara bra. Väg 363 vindlar sig genom flera byar, och den som kör mellan Umeå och Vindeln måste ändra hastighet inte mindre än 23 gånger. Under gynnsamma förhållanden tar det 42 minuter att köra den 5,5 mil långa sträckan. Vintertid tar det betydligt längre tid. Bristen på viltstängsel gör också att renarna regerar i alldeles för hög utsträckning. Det är mycket renar på vägen, jag pendlar själv till Vindeln och brukar se hur de står på vägen varje dag. Det är inte bra, säger Pär Lärkeryd. Vägverket förstår problemet, men uppger att de saknar pengar. Indexator har därför valt att uppvakta länets riksdagsledamöter. Vi har haft besök av ledamöter från folkpartiet, socialdemokraterna, kristdemokraterna och moderaterna. Vi har också talat med centerns partiledare Maud Olofsson, säger Pär Lärkeryd. Han hoppas att frågan ska väcka debatt i riksdagen. De borgerliga kommer att lägga tre motioner i frågan, och jag hoppas och tror att även socialdemokraten KG Abramsson ställer sig bakom förslaget. Det han vill se är en rejäl upprustning av vägen, och även en viss omdragning. Detta är den enskilt viktigaste frågan för oss på sikt. Ska vi kunna växa är det jätteviktigt med bra kommunikationer. Det är inget problem i dag, men det kommer att bli det om tio år om inget görs.
Ulrika Andersson