Miljarder satsas på dammförbättringar
Hotande klimatförändringar och högre säkerhetskrav gör att vattenkraftföretagen kommer att satsa flera miljarder om året i många år framöver på att förstärka och förbättra landets åldrande kraftverksdammar.
Riksrevisionen har nyligen kritiserat både vattenkraftföretagen och tillsynsmyndigheten (länsstyrelserna) för att det finns stora säkerhetsbrister i svenska dammar. Dammsäkerhet är därför en het fråga i branschen.
– Förändrade flöden gör att man måste åtgärda dammarna, även andra saker kan göra att dammen måste förstärkas eller byggas om, säger Gun Åhrling- Rundström på bransch- och intresse-organisationen Svensk Energi.
Dammarna blir allt äldre, och då krävs mer insatser.
– Vid en stor del av dammarna måste man vidta större eller mindre åtgärder, på vissa ställen måste man göra mycket, på andra mindre, säger Bo Källstrand, vd på Svensk Energi.
De stora kraftföretagen har redan börjat arbetet med att planera för alla förbättringar. Och det handlar om mycket pengar de närmaste åren.
– Det är i storleken ett par miljarder om året som kommer att investeras i dammsäkerhet, och i många år framåt, säger Bo Källstrand.
Dammarna som nu är 40-60 år gamla byggdes med dåtidens material och teknik.
– Man hade också andra kunskaper, en annan slags betong och byggde till exempel andra erosionsskydd jämfört med hur vi gör i dag, säger Gun Åhrling-Rundström.
När dammarna byggdes räknade man inte med att klimatet skulle löpa amok. De beräkningar man använder i dag utgår ifrån en uppräkning av maximala flöden, som gjordes 1990. Det allt mer överskuggande hotet om klimatförändring gör dock att man måste göra nya beräkningar, oftare.
– Det görs ständigt nya beräkningar och fördjupade utredningar, SMHI ger siffror, och de kanske inte är helt korrekta men det går inte att få tag på några bättre, konstaterar Gun Åhrling-Rundström.
Det finns cirka 10 000 dammar i Sverige, många är små, men ungefär 200 är av det slaget att de absolut inte får brista, och det är dammägarna som har ett strikt ansvar för att så inte sker. Kraftföretagen är därför redan i gång med arbetet med att höja säkerheten. Kraftföretaget Eon berättade att de planerar att öka investeringarna i sina anläggningar avsevärt framöver.
– Vi börjar 2007/2008 och kommer sedan att lägga ett par miljarder per år på att höja dammsäkerheten i våra dammar, säger Anders Isander, dammsäkerhetschef på Eon.
Storfinnforsens kraftverk i Faxälven är en av Eons dammar som nu ska förstärkas.
– Där har vi en total budget på 1,5 miljarder kronor, för ett arbete som tar 5-6 år.
Storfinnforsen byggdes under åren 1949-1954. Dammen är byggd i betong, den är 800 meter lång och 40 meter hög på det högsta stället.
– Den byggdes med då tillgängliga metoder och är konstruerad på ett sådant sätt att man för att spara betong gav dammen slankare former.
Dammen har redan åtgärdats vid flera tillfällen. På 1980-talet injekterades den för att förhindra läckage, på 1980-talet åtgärdade man sprickor och på 1990-talet reparerades frontplattan. År 2000 gjordes en fördjupad utredning, vid vilken man fann flera brister.
– Därför har vi valt att lägga lite extra krut på att utreda detta, och ta reda på varför vi har de här problemen, vi har bland annat använt datormodeller för att se hur spänningar fördelar sig i dammen.
Det kommer att bli stora arbeten om några år i Storfinnforsen.
– Vi ska gjuta ett nytt lager på baksidan av frontplattan, och spänna fast kabelförankringar i undergrunden.
Eon börjar upphandling en för jobbet i slutet av 2007, och sedan räknar man med att arbetet ska utföras under åren 2010-2015.
– När vi är klara med Storfinnforsen går vi över till dammen i Ramsele, det är en damm med samma design och samma problem, berättar Anders Isander.
Vattenfall har redan byggt om många av sina dammar.
– Vi har förbättrat totalt 41 dammar. Vi har nya stora luckor och utskov i Stornorrfors, i Messaure har vi förbättrat flödet i utskovskanalen så att vatten inte rinner tillbaka vid läckage, i Satisjaure har vi ett nytt erosionskydd, i Porsi ett bättre dränage och i Sourva har vi ett ombyggt erosionsskydd, berättar Urban Norstedt, Vattenfall.
Pågående projekt är bland annat att höja dammen i Ajaure, och ge den ett större utskov. Även Skellefteå Kraft har fullt upp med sina dammar.
– Dammsäkerhetsfrågan är i fokus, fastslår Martin Johansson på Skellefteå Kraft.
Skellefteå Kraft har bland annat vidtagit dammsäkerhetshöjande åtgärder på dammen i Grytfors i Skellefteälven. Dammen är en stenfyllnadsdamm som byggdes i mitten av 1960-talet, belägen elva mil från Bottenviken.
– Vi tog fram alla observerade svagheter och såg att dammkrönet inte uppfyllde kraven, att erosionsskyddet inte var stabilt nog för islaster och att tätkärnan var skadad av tjäle.
Det åtgärdspaket som genomfördes blev stort, dammkrönet breddades och dammen fick ett tåstöd för att öka stabiliteten. Nya dränageledningar lades ner och nya läckagemätbrunnar grävdes.
– Utflödet var inte bra, så vi förlängde skibordet och ledmurarna, vi har också instrumenterat dammkroppen och det som återstår nu är att åtgärda svagheter i anslutningen mellan betong och fyllning.