Det blir ett intensivt byggande i stockholmsregiongen framöver. Åtminstone om den överenskommelse som undertecknats av alla allianspartierna går igenom. Totalt ska närmare 100 miljarder kronor fördelas och de två vikt-igaste projekten blir Förbifart Stockholm och Citybanan. Trafiksituationen i Stockholm med omnejd blir alltmer ansträngd och strax innan jul presenterade statens förhandlingsman Carl Cederschiöld ett förslag till lösning. Han har lett den så kallade stockholmsförhandlingen där staten, Stockholms läns landsting, Stockholms stad och övriga kommuner i Stockholms län försökt hitta ett sätt att undvika att trafiksituationen och miljöbelastningen i Stockholms län kollapsar. Resultatet blev ett förslag där 90 miljarder kronor fördelas under perioden 2008-2019. 45 miljarder läggs på järnvägar och lika mycket på vägar. Delvis utanför detta ligger förbifart Stockholm, som avslutas först 2022. Den totala summan som satsas blir därför nästan 100 miljarder. Utgångspunkten har varit att det blir allt trängre både på spår och på vägar i takt med att Stockholm växer. – Stockholm har fått ett nytt Malmö sedan 1990, och till 2030 kommer vi att få ytterligare ett Göteborg, en halv miljon människor till som ska bo, resa och arbeta, säger Carl Cederschiöld. Fokus i arbetet låg bland annat på att öka kapaciteten i Saltsjö/Mälarsnittet, öka spårkapaciteten i regionen och mot Mälardalen, öka tillgängligheten till Arlanda, till hamnar och godsknutpunkter och att öka kapaciteten på infarterna, förbättra kollektivtrafiken och förbindelserna runt staden. – Alla tunga förbindelser över Saltsjö-Mälarsnittet är över-belastade, och godstransporterna och tillgängligheten till regionala kärnor som Kungens kurva, Kista och Barkarby är ett problem som vi måste hantera. Essingeleden byggdes för att klara 60 000 fordon per dygn, nu åker där 160 000-170 000 fordon per dygn, säger Carl Cederschiöld.Klimatfrågan kräver dessutom sitt, 2010 ska koldioxidutsläppen vara nere på 1990 års nivå, för att sedan minska radikalt så att man 2020 har minskat ytterligare 20-30 procent och 2050 med 70-90 procent. Förhandlarna vill först och främst öka kapaciteten över Saltsjö/Mälarsnittet. – Det sker genom att bygga Citybanan och Förbifart Stockholm, säger Carl Cederschiöld. Den så kallade Östra länken finns inte med i överenskommelsen. – Vi vet inte om det är möjligt att bygga en östra länk, och det bli hur som helst inte aktuellt förrän efter 2020, säger Carl Cederschiöld.Satsningarna finansieras genom att staten står för ungefär 56 miljarder medan kommuner och landsting får punga ut med 38 miljarder. Förbifart Stockholm får en särskild finansieringslösning. Projektet beräknas kosta 70 miljarder kronor fram till 2019. Av dessa står staten för 47 miljarder och regionerna för 23 miljarder. – Det blir ett omfattande regionalt åtagande för kommunerna eftersom de upplever att problemen är stora och nu måste något hända, annars blir det en kollaps, säger Carl Cederschiöld. Första etappen av sträckan Hjulsta- Häggvik föreslås bli ett OPS-projekt (offentlig-privat samverkan), där entreprenören lånar upp pengarna och staten betalar tillbaka i efterhand. För den andra etappen ska staten stå för 3,75 miljarder, Stockholm stad för 1,25 och kommuner och landsting (regionerna) för 14,5 miljarder. Den sista summan (14,5 miljarder) består främst av pengar man fått in från trängselskatter. – Trängselskatterna har två syften, att begränsa trafiken och finansiera infrastruktur, 2008 beräknas vi få in 200 miljoner kronor och från 2010 450 miljoner kronor årligen från trängselskatterna, förklarar Carl Cederschiöld. Totalt kostar projekten i stockholmsöverenskommelsen 90 miljarder kronor. Cirka hälften går till vägprojekt, och hälften till järnvägsprojekt.Trots alla planerade åtgärder kommer trängseln inte att minska, konstaterar Carl Cederschiöld. – Det kommer att vara fortsatt trångt på vägarna, men inte värre än i dag. Inte heller koldioxidutsläppen minskar tack vare de nya vägarna och järnvägarna. – Vårt förslag är klimatneutralt jämfört med om inget görs, säger Carl Cederschiöld. I stället sätter förhandlarna sina förhoppningar till att dagens bensindrivna bilar försvinner och ersätts av andra fordon. - Det är inte vår uppgift hur man ska kunna ersätta bensin som drivmedel, och vi har påpekat att det krävs en hel massa andra beslut för att kunna komma åt koldioxidutsläppen, till exempel koldioxiddifferentierat förmånsvärde på tjänstebilar, koldioxidbaserad fordonsskatt, kilometerskatt för tunga fordon som inte drivs med miljövänliga bränslen, miljözoner, begräsning av dubbdäck med mera. Inte heller restiderna kommer att kortas med de nya vägarna, uppger Carl Cederschiöld. – Regionen kommer att förstoras och vi blir en halv miljon fler människor. Den totala restiden i regionen blir oförändrad även om man lokalt kommer att göra vinster. Det är nu upp till regeringen att ta med hela eller delar av överenskommelsen i den infrastrukturproposition som utlovats 2008. Därefter ska riksdagen ta ställning i frågan och eventuellt anslå pengar innan man vet vilka projekt som blir av och när. Även kommuner och landsting måste godkänna förslaget om det ska gå igenom.

Ulrika Andersson

ulrika.andersson@allerbusiness.se