23948sdkhjf

Entreprenör med krosskopa - billigare än tipp

30 000 ton rivningsrester ligger och väntar. När maskinentreprenören Johnny Nilsson fick erbjudandet från Nordens största tunnplåtstillverkare att förvandla byggskrot till återvinningsbart material byggde han upp sitt eget återvinningsverk med italienaren MB Crusher i högsätet.

Borlänge. En kartläggning från Swentec med statistik från 2004 visar att gruvor står för den största mängden avfall i Sverige, 59 miljoner ton per år. Därefter följer avfall från tillverkningsindustri, 30 miljoner ton, avfall från energiproduktion och vattenrening står för 14 miljoner ton och på fjärde plats kommer byggavfall: 11 miljoner ton per år. Inriktningen för Europas avfalls politik utifrån EU:s riktlinjer innebär att prioritetsordningen är att minimera uppkomsten av avfall, återanvända produkter, återvinna material, energi utvinna och som sista alternativ deponera. Målet med EU:s deponeringsdirektiv är att förebygga eller så långt som möjligt minska deponeringens negativa effekter på miljön. Samtidigt finns ett förslag till nytt EU-direktiv som innehåller krav på återanvändning och återvinning. Återvinning är med andra ord en tillväxtbransch. SSAB med produktionsanläggning har sin verksamhet i ett område som mäter fem kilometer från öst till väst. Alla byggnader har betonggolv. Ständiga om- och nybyggnader, resulterar i mycket byggavfall, främst betongmassor. Bland annat har det nyligen byggts en pumpstation. Någon kilometer utanför själva fabriksområdet finns en deponi med runt 30 000-40 000 ton rivningsrester, resultat av 100 års tippning. Deponin har varit Johnny Nilssons arbetsplats sedan 16 maj i år. Framför honom ligger redskap som tillsammans med Oilquickfästet på Casen är värda 1,8 miljoner kronor. I symbios med MB crushern arbetar en Furukawa pulvriserare som sönderdelar betong till bitar ¿ Furukawa VS30 möjliggör ökad kapacitet genom att sönderdela betongen så att den passar inmatningsöppningen på MB-skopan samt att klippa av diverse armeringsjärn, balkar med mera. Övriga samarbetande redskap är en Furukawa hydraulhammare som knackar sönder betongblocken, en hydraulmagnet som plockar upp och sorterar ut järnskrotet. Så kronan på verket, MB crushern, är en av de tre som för närvarande finns i Sverige. MB (Meccanica Breganzese) chrusher, en krosskopa som krossar betong och sten till grus är en tung investering, modellerna kostar från 350 000-600 000 kronor. Johnny Nilsson har den största crushern vilken passar till hans 48 ton tunga Case bandgrävare. – Men man måste våga för att vinna lite. Jag är nöjd med vad grejorna går för hittills, säger Johnny Nilsson. Investeringen i redskapen är dock dyr men SSAB har lovat omfattande uppdrag. Att forsla bort 30 000 ton massor till en tipp rör sig om en stor kostnad för SSAB. I jämförelse med detta kostar Johnny Nilssons insats en bråkdel. – Nu lär jag försöka att ta ordentligt betalt också, säger Johnny Nilsson. Jan-Olov Johansson är driftchef för transport vid SSAB Tunnplåt. – Vi lägger 5 000-10 000 ton skrot på deponi om året och har länge pratat om hur vi ska förfara med massorna. Framöver ska vi inte ha någon deponi utan allt måste tas tillvara i enlighet med nya krav på återvinning. Vi måste göra något och det Johnny kan erbjuda utgör ett vettigt alternativ. Crushern krossar betong, sten, tegel och slagg direkt vid deponin och det krossade kan användas som fyllnadsmassor till vägar med mera. – Ur miljösynpunkt känns det också viktigt att krossa så nära som möjligt där avfallet produceras, säger Jan-Olov Johansson. Crushern tär på plånbokens resurser men enligt återförsäljaren Amas Svenska AB håller skopan länge. Slitgods är krossplattorna som behöver bytas ut med jämna mellanrum. Krossplattornas beräknade livslängd är runt tusen timmar. – Men krossplattorna kan hålla betydligt längre än tusen timmar men även kortare tid, beroende på det material som krossas, säger Magnus Uppsten, säljare. Varje år kommer 5 000-10 000 ton betong- och schaktmassor från SSAB. Johnny Nilsson hoppas på att på deponin få sysselsättning halva året för en person och två maskiner för flera år framöver. JN:s Entreprenadmaskiners företagsresurser är två anställda, förutom han själv och fyra maskiner. Förutom Casen går vid deponin även en Ljungby lastmaskin L17 på gång att ersättas med en L18. Johnny Nilsson använder Ljungbyn för att lasta skrotmassor på en dumper som går till en tipp i närheten. Sådant som blir över när allt är färdigsorterat. Övriga maskiner är en Volvo hjulgräv are EW 160 med spårutrustning samt en Huddig 1160 grävlast are, även den utrustad för rälsjobb. Johnny Nilsson har en fot inne hos SSAB sedan tidigare och går även på spårjobb inne på SSAB. Järnvägsspår för transporter repareras. Det är byte av räls, slipers och kabelgrävningar som gäller. – Jag har ofta en maskin inom SSAB:s anläggningsområde, beläggningen för en maskin är inte hundra procentig men det är många uppdrag. En annan uppdragsgivare med spår är Banverket som JN:s även gör spårjobb åt samt snöröjning och sandning under vintersäsongen. Hjulgräv aren utför också emellanåt mindre jobb, bland annat åt Peab i bostadsområden. JN:S Entreprenadmaskiner är medlem i Maserfrakt, Mellansveriges största anläggningscentral. Johnny Nilsson har liksom många av hans branschkollegor danats till maskin entreprenör i unga år, inspirerad av fadern. – Jag har kört maskin sedan tio års ålder och började tidigt hjälpa far. Johnny Nilsson började arbeta direkt efter nioårig grundskola och blev egen företagare vid 19 års ålder. – Jag är självlärd från grunden genom jobbet hos far. Det fanns inga skolor då. I företaget finns två anställda, dock inte hans 24-årige son som satsar på något helt annat. Rickard Nilsson blir framöver ishockeyproffs på heltid i österrikiska Zelteg. Först deltog sonen i Dalarnas TV-pucklag, och gick därefter gymnasiet på hockeygymnasiet i Leksand. Han har spelat i division 1 i Borlänge, Falun och senast i Tranås klubb. Pappa Johnny Nilsson med villan i Romehed, sju kilometer söder om Borlänge, ska naturligtvis ta tillfället i akt och hälsa på sonen och målvakten och därmed få se en del av Österrike.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.063