23948sdkhjf

Saltar trefilig motorväg i ett svep

Med en spridarbredd på elva till tolv meter och hastigheten 90 kilometer i timmen kan en trefilig motorväg saltas i ett enda svep. Dessutom räcker det med att gå med en bil i stället för två, tre stycken. Saltspridaren Sirius kombi 4402 från danska Epoke gör det möjligt att för första gången kombinera både spridning av torrsalt och lake med höga hastigheter.

Det milda klimatet innebär att temperaturen under vintern ofta pendlar runt nollstrecket. Det är slaskigt och fryser sedan på och det gör att de preventiva insatserna ökar och därmed användandet av saltlake i stället för det traditionella torrsaltet. Ströman Maskin AB har funnits sedan 1960 och har ett brett sortiment av sand- och salt sprid are, vätskespridare, kombispridare, gräs- och buskröjare och sop maskiner. I år har företaget sålt sin nya Epoke Sirius 4402 höghastighetskombi för användning i stort sett i hela Sverige. – Förändringen av klimatet gör att användningen av ren saltlake är möjlig och accepteras nu även i norra delarna av landet, säger Björn Kronberg, säljansvarig vid Ströman Maskin AB. Lakeanvändningen görs i preventivt syfte för att skydda mot halka under snöfattiga vinterdagar. Lakebilarna går ut redan tidigt på morgonen och kan under dagen få göra ytterligare insatser när risk för påfrysning finns. – Just den här typen av vinter väghållning kräver snabba insatser och möjlighet att klara längre sträckor på kortare tid för bästa resultat och lönsamhet, säger Björn Kronberg. Ströman Maskin AB hade redan i augusti sålt 20 exemplar av den nya spridaren. – Prognosen var tolv spridare så vi är mycket nöjda, säger Björn Kronberg. Några som har nappat är Vägverket Produktion, Peab och NCC. Spridaren bygger på samma teknik som SLH, en vätske spridare som kan köras i hög hastig het (90 km/h) med en spridar bredd på tre till elva meter, med spridarmängd 10-80 ml/kvadratmeter och spridarhastigheten 10-90 km/h. SLH tar så mycket som 13 000 liter lake. SLH vätskespridare har hängt med några år och till årets säsong försetts med tre nya krokdysor. Tre speciella spraydysor duschar vägbanan rakt bakom bilen med en spridningsbredd på cirka 3,5 meter. Oavsett hastighet får man alltid en helt våt vägbana. Vid ökning av spridningsbredd kopplas stråldysorna in på 4, 5, 6 meter och så vidare. Spridaren är framtagen för spridning av vätska i hög hastighet (90 km/h). Enligt leverantören bygger systemet på hög driftsäkerhet och låga driftskostnader. Spridaren består av tank, två lakepumpar, servomotor, proportionalventil, styrkort och en ramp. På rampen sitter Spractronic stråldysor med en nyutvecklad teknik som via pumpar skjuter ut laken horisontellt med vägbanan, i samma hastighet som lastbilen. Turbulensen påverkar inte strålen och man får en jämn fördelning av laken över vägbanan. Fördelen är att vätskestrålen inte påverkas av fartvinden. Detta betyder att man kan köra med hög hastighet, 90 km/h, utan att vätskan slås sönder. Spridningen blir kontrollerad och saltlaken sprids jämnt över vägbanan. Spridaren är hastighetsberoende, det vill säga den inställda mängden förblir densamma oavsett hastighet (upp till 90 km/h). Drivningen sker med hjälp av lastbilens hydraulsystem. Via två pumpar om vardera 250 l/min styrs saltlaken till respektive dysa med hjälp av två servomotorer. Ströman är även återförsäljare av danska Epokes GPS-system anpassat för tillverkarens olika spridare. Eposat innebär att chauffören inte behöver utföra någonting av själva spridningsmomentet. Eposat styr spridarens bredd, mängd, till- och frånslag, rotorljus och symmetri. Chauffören koncentrerar sig enbart på körningen och behöver inte ens känna till rutten då Eposat är utrustad med körnavigering. – Spridningen sköts optimalt, mängder, bredder och placering sker på det mest effektiva sättet vilket sparar in på mängden salt, säger Björn Kronberg. Han målar upp följande scenario om man kör en normal rutt på tre till fyra timmar i icke tättbebyggt område. – Det kan finnas en bussficka till höger som man ska lägga salt på. Vid 50 kilometer i timmen färdas spridaren 14 meter per sekund, därefter ska man dra in vänster för att inte lägga salt på refugen, därefter ska man lägga fullbredd i korsningen för att sedan, tre meter senare gå över till sex meter bredd. Traditionellt så kör man med sex meter spridningsbredd i detta scenario. Man placerar alltså salt på ett antal icke önskade punkter. Slöseri med pengar och miljö. Med Eposat placeras saltet exakt och där man vill ha det, säger Björn Kronberg. – Med Epokes GPS kan man köra med tio förinställda rutter per bil med ett antal förvalda mängder baserade på väderförhållanden, säger Björn Kronberg. Sammantaget finns det cirka 250 GPS-system från Epoke i världen och i Sverige ett 10-tal. Att sanda eller salta är ett komplicerat jobb. En normal spridningsrutt är i snitt mellan 40 och 70 kilometer eller två till fyra timmar lång. Under en spridningsrutt inom icke tätbebyggt område gör chauffören runt 150-250 ändringar. En spridningsrutt i en stad har upp till 700 ändringar av bredd, mängd, symmetri. Vid en normal vinter görs det ungefär 50-150 utkallningar. – Stora krav ställs på chauffören att göra sina justeringar av spridaren på precis samma ställe, varje gång, hela vintern. Har bilen dessutom en plog monterad, så börjar det bli svårt och även chaufförens säkerhet äventyras, säger Björn Kronberg. Hur fungerar det i praktiken? Före säsongen ska den bestämda rutten köras och förberedas (loggas) i Eposat. Spridningsrutten körs igenom med den aktuella sprid aren. Men rutten kan också loggas med en GPS-simulator, sittande i en bil. Under loggning (inspelning) av rutten gör man de korrigeringar som spridaren ska göra så noggranna som möjligt. Det mest optimala är att stanna vid de punkter där man ska logga en förändring av spridarens inställning. Eposat korrigerar automatiskt för bilens hastighet, vilket garanterar att spridaren utför sina ändringar på precis önskat ställe under rutten. – I Eposat kan sedan eventuella korrigeringar göras för att optimera eller förändra spridningsbilden av vissa delar på rutten. Detta görs direkt i programmet och läggs sedan in i spridarens manöverpanel via en kortläsare. Hela rutten behöver alltså inte köras igen, säger Björn Kronberg.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.062