Bodil Björ arbetar på institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet, och konstaterar i sin avhandling "Hjärtinfarkt och hjärtreglering i relation till vibrationsexponering" att arbete med vibrerande maskiner väsentligt ökar risken för hjärtinfarkt.

– Vi har bland annat tittat på människor som fått sin första hjärtinfarkt, sett om de exponerats för vibrationer i arbetslivet och jämfört med friska, förklarar Bodil Björ.

Resultatet visade att risken att drabbas av en första hjärtinfarkt är högre för den som utsätts för vibrationer i sitt arbete.

– Då har vi justerat för andra faktorer som kan bidra till hjärtinfarkt, till exempel rökning, fetma, högt blodtryck och diabetes och resultatet gäller oavsett om man utsätts för hand/armvibrationer eller helkroppsvibrationer.

Bodil Björ har också tittat på hur många av samtliga anställda på LKAB i Kiruna och Malmberget mellan 1952 och 2001 som dött i hjärtinfarkt, och i vilken grad de utsattes för vibrationer på jobbet.

– Det visade sig att dödligheten var större i gruvkohorten än i den referensgrupp vi hade.

Referensgruppen bestod av män i norra Sverige, och en av skillnaderna var alltså arbete med vibrationer.

– Vi har justerat även för tidsperioden, dödligheten i hjärtinfarkt var mycket högre förr, men antalet som drabbas av hjärtinfarkt behöver inte ha minskat.

Hjärtinfarkt står bakom de flesta dödsfall som drabbar medelålders män och kvinnor, och risken för att drabbas sägs öka av olika livstilsfaktorer, till exempel rökning, fetma och högt blodtryck.

Under de senaste decennierna har även andra riskfaktorer identifierats, till exempel i arbetsmiljön. Gruvmiljön är ofta dammig, och damm är en känd riskfaktor för hjärtinfarkt, men Bodil Björ säger att vibrationerna i sig ökar risken, oavsett dammet.

– Den ökade risken vid vibrationer kvarstår, även när man justerat för damm.

För den som slutar eller går i pension, och därmed slipper ifrån vibrationerna, är dock risken inte större än för de som aldrig utsatts för vibrationer.

– Det är ingen risk man bär med sig när man slutat, då är risken densamma som för andra i samma ålder, säger Bodil Björ.

För att se vad det är som gör att vibrationerna ökar risken för hjärtinfarkt har Bodil Björ i sin avhandling även gjort en laboratoriestudie, där hon exponerat en grupp människor för hand/armvibrationer. Försökspersonerna utsattes även för buller och för en kombination av både buller och vibrationer.

Det visade sig att vibrationerna gav en akut effekt på det autonoma nervsystemet, och Bodil Björs hypotes är det kan vara detta som stör hjärtats arbete.

– Det autonoma nervsystemet styr hjärta och blodtryck, men vi vet inte om vibrationerna ger en ackumulerad effekt eller om det är droppen som får bägaren att rinna över.

Bodil Björ konstaterar att man alltid bör hålla nere exponeringen för vibrationer till ett minimum, inte bara med tanke på den ökade risken för hjärtinfarkt.

– Det är framförallt viktigt i preventivt syfte, för personer som redan är känsliga och till exempel har diabetes eller högt blodtryck.

Hon rekommenderar att man tar risken för hjärtproblem i beaktande, till exempel när någon ska återgå till jobbet efter en sjukdomsperiod.

– Kanske är det inte ett lämpligt yrke längre.