Vanligt vatten ska vinna över smutsen
Bommarna fälls, tankarna fylls och specialmunstycken monteras. En natt i månaden stängs Södra länken av, och in sveper tio man för att med kallvatten och lite "diskmedel" besegra den smuts som cirka 100 000 fordon per dygn lämnar efter sig.
Stockholm . Börjar bilen se lite solkig ut i vinterslasket? Föreställ dig då hur det ser ut i Södra länken, ett tunnelsystem som passeras av ungefär 100 000 fordon varje dygn.
– Det är fruktansvärt skitigt, beskriver Henrik Asp.
Som driftprojektledare för all tunneltvätt som Vägverket Region Stockholm utför i Stockholms län är det han som ansvarar för att det städas upp därnere, och Entreprenad hälsar på under den i särklass skitigaste säsongen.
– Det märks verkligen när dubbdäcken kommer på, då ökar nedsmuts ningen rejält, förklarar Henrik Asp.
Tunnlarna får självklart inte gro igen, och därför tvättas de med jämna mellan rum. Fyra nätter i veckan körs en spolbil och supersugen (som rengör vägbanan) genom tunnelrören.
– Då tvättas vägrenar och barriärer, trafiken stängs inte av men spolbilen följs av en TMA-bil som varnar trafik anterna, säger Henrik Asp.
En gång i månaden är det dags för en större rengöringsinsats. Då stängs tunneln av från klockan 22 till klockan 05. När Entreprenad hälsar på är det dags för det västgående tunnelröret att bli rent, natten innan har den andra, östgående tunneln rengjorts.
För att inte riskera liv och lem stängs tunneln av fysiskt, automatbommar fälls och till sist stängs även säkerhetsbommar så att det blir omöjligt för obehöriga att komma in i tunneln. – När vi underhåller tunneln åker vi åt fel håll och hit och dit där inne, därför måste vi stänga av trafiken, kommenterar Henrik Asp. Det händer att förare, ofta påverkade, ändå försöker ta sig in. Det lyckas dock i princip aldrig.
– Den som tar sig in kör sönder bilen, konstaterar han.
Den oerhört trafikerade Södra länken förvandlas under tvätt nätterna till en arbetsplats där alla fordon måste förses med varningsljus, de får köra högst 30 km/timmen och alla som befinner sig i tunneln måste bära varselkläder.
Vid den månatliga tvätten går man igenom tunneln och tvättar barriärer, skyltar, konstverk med mera. Allt plan eras minutiöst, så att både mannar och fordon är på rätt ställe och gör rätt sak vid rätt tidpunkt.
– Vi går igenom allt i förväg och gör upp scheman, därför vet vi alltid vilka enheter som är var, hur fort de kör och vad de tvättar, säger Henrik Asp.
Januarinatten är bitande kall, med 6-7 minusgrader, och tunneln er bjuder vare sig skydd eller värme.
– Eftersom det är enkelriktad tra fik dras kylan snarare in, säger Henrik Asp.
Kölden får konsekvenser för tvättarbetet. Det blir kort sagt extra viktigt att de enorma vattenmängd erna tas omhand innan vägbanan hinner frysa.
– Är det kallare än minus åtta ställer vi in, vi vill inte behöva salta vägbanan i onödan, konstaterar Staffan Ericson, byggledare på Vägverket Region Stockholm.
Väl nere i tunneln kan man konstatera att det verkligen är skitigt. Barriär erna är oljigt feta och på väg banan kan man sparka gruset framför sig.
– Det blir nästan en grusväg härinne, säger Henrik Asp.
Men hjälpen är nära. I natt är det tio man, två spolbilar, en teknikbil och en “supersug" som ska ut ra dera smutsen i Södra Länken.
Stockholmsnattens kyla har redan ställt till det för tvättpatrullen. Den ena spolbilens munstycke har frusit och Staffan Ericson anlitar flitigt sin digitala termometer. Temperaturen avgör var man kan börja tvätta, och i natt får man gå nästan 800 meter in i tunneln för att hitta plusgrader.
– Vi kan inte tvätta i minusgrader, säger han.
Samtidigt måste alla skyltar vara läsbara, så ibland får man ta till speciallösningar för att ändå kunna tvätta, kanske invänta mild are väder.
Spolbilarna ska rengöra vägbarriärerna. Den ena är en så kallad förvattnare, som besprutar barriärerna med vatten med lågt tryck, cirka åtta bar. Vattnet får sedan “dra in" i fem minuter innan spolbilen med högtrycksmunstycke (155-175 bar) av slutar jobbet.
Teknikbilen ska rengöra konstverk, skyltar, kameror och andra tekniska installationer. Fordonet är specialbyggt för tvättning, det är ett norskt koncept där bilen byggs på ett Mercedesbusschassi, bilens höjd kan justeras och framrutan är stor så att föraren hela tiden kan se uppåt. Fordonet har en arm som förses med speciella dysor/tvättmunstycken, som sedan sprutar vatten till dess att smutsen ger med sig.
– Vi tvättar nästan bara med kallt vatten, vi har lite “kem" på skyltar och de tekniska installationerna, men bara vatten på barriärerna, säger Henrik Asp.
Supersugen är sist i raden, det är en slags jättedammsugare som i maklig takt- cirka tre km/timmen- åker efter spolbilarna och suger upp allt överflöd igt vatten från vägbanan så att det inte risk erar att frysa.
– Normalt spolar supersugen vatten ett par centimeter ner i asfalten med 160 bars tryck, för att rengöra alla porer, men i natt får den bara suga, säger Staffan Ericson.
Anledningen är kylan.
– Vi vill inte vakna i morgon och höra att det varit en seriekrock nere i tunneln på grund av halka!
Alla fordonen kan förses med olika sorters dysor/munstycken. I natt får teknikbilen en branddysa, för att kunna spola med ett riktigt stort flöde.
– Med ett stort flöde blir trycket mindre, och skyltarna klarar inte ett för högt tryck, kommenterar Henrik Asp.
Vid varje månadstvätt går det åt avsevärda vattenmängder, cirka 250 kubikmeter vatten per natt vid heltvätt.
– Högtrycksbilarna sprutar ut en tio kubikstank med ett tryck på 155-175 bar på 50 minuter och lågtrycksbilarna har ett tryck på åtta bar och sprutar ut tanken på 10-12 minuter, säger Staffan Ericson.
Vattnet hämtas i tunneln, var 100:e meter finns en utrymningsväg som är försedd med brandposter.
Vatten är det centrala rengöringsmedlet för Vägverket Region Stockholm. Skyltarna och en del av de andra installationerna kräver dock lite extra för att smutsen ska släppa, så där använder man lite rengöringsmedel.
– Det är nästan som diskmedel, säger Staffan Ericson.
Sex personer stänger ner tunneln. När detta är gjort får de ta trasan i vacker hand och gå ner i tunnelvindlingarna för att handtvätta det som inte kan rengöras maskinellt.
– De tvättar nödtelefoner och nödbelysning, de går in i alla utrymningsvägar och spolar av dem med en vattenslang, säger Henrik Asp.
Förutom det grus och de dubbdäckspartiklar som bilarna drar in har de också en förmåga att tappa både det ena och det andra, föremål som plockas upp av Vägassistans som dagligen patrullerar i tunnlarna.
– Det är allt från badkar till gamla avgassystem, skidlådor och tapp ade julgranar, man bara baxnar.
I mitten av tunneln träffar vi Thomas Nilsson, arbetsledare på entreprenören Svevia.
– Det är för kallt, kanterna och mynn ingarna fryser, så där ligger skiten kvar, kommenterar han nattens arbete.
Utrustningen är känslig för kyla, så för att undvika trubbel låter man därför arbetsfordonen stå inomhus vid driftdepån till dess det är dags att jobba, då det är raka spåret direkt till tunneln.
– Annars riskerar det att frysa, det är så mycket rör på bilarna som kan frysa igen, säger Thomas Nilsson.
Förutom de månatliga tvättarna görs även två riktigt stora tvättar, en vårtvätt och en hösttvätt.
– Då stänger vi hela tunneln tre nätter i rad och tvättar allt, berättar Henrik Asp.
Vid stortvättarna kallar man in alla tillgängliga fordon, ända från Norge. Det blir totalt 12-13 tvätt enheter och över hundra man som utför vår- och höstrengöringen.
– Vi tar in alla resurser vi har och tvättar hela tunneln med, tak, väggar, barriärer, teknik/trafik utrustning, vägbana med mera, säger Staffan Ericson.
Vid stortvätten vänder man spolbilarnas dysor/munstycken mot väggarna, och sköljer av dem med vatten.
– Vattnet rinner ner i brunnarna och vidare till reningsverken, där sediment eras materialet och slammet sjunker till botten, och vattnet pumpas sedan ut och det slam som blir över körs bort på deponi, säger Henrik Asp.
Trots de återkommande månads tvättarna brukar det märkas stor skillnad före och efter en stortvätt.
– Det är som natt och dag, framför allt på våren, säger Henrik Asp.
Han tycker att arbetet för det mesta flyter på.
– Det är bara kylan och eventuella haverier som kan ställa till det, vi har ju planerat allt minutiöst, både var de ska tvätta, hur fort de ska köra och hur mycket vatten de ska använda, vi har förberett oss väldigt väl, inget sker på måfå, säger han.
Fotnot : Mer läsning om städningen av Södra Länken finns här (klicka på länkarna nedan).
Varmare vatten ska bita bättre.
Nytt vapen i kampen mot smutsen.
