– Trots försäkringar om motsatsen, fortsätter även denna regering att snedvrida konkurrensen på byggmarknaden genom subventioner till träindustrin. Att det inte handlar om någon större summa denna gång är ingen förmildrande omständighet. Symbolvärdet och brottet mot principen om konkurrensneutralitet är lika stort ändå, säger Lise Langseth, vd på branschorganisationerna Betongvaruindustrin och Svenska Fabriksbetongföreningen. Redan då den förra regeringen beslutade om ekonomiskt stöd till träindustrin reagerade betongindustrin kraftfullt, men även instanser som statskontoret, Kommerskollegium och Konkurrensverket har kritiserat det riktade statliga stödet. – Framstående personer i den nuvarande regeringen uttryckte då stora betänkligheter över att politiker blandade sig i materialvalen för byggsektorn, inte minst därför är vi särskilt förvånade över den här satsningen, säger Lise Langseth. Lise Langseth lyfter också fram att en liknande norsk satsning på träbyggande för några år sedan fälldes av Eftas övervakningsorgan ESA samtidigt som EU:s kommission för konkurrensfrågor just nu jämför tidigare svenska satsningar med ESA:s utslag. – Däremot är vi positiva till regeringens engagemang för klimatsmart byggande eftersom det har hög prioritet för oss inom betongbranschen. Ur ett livscykelperspektiv är betong, med dess långa livslängd och energilagrande egenskaper, ett byggmaterial som kan hjälpa oss att minska klimatpåverkan, kommenterar Lise Langseth. Näringsminister Maud Olofsson ser dock positivt på ett statligt stöd till Trästad 2012, vars syfte är att sprida kunskap om industriellt och klimateffektivt träbyggande. Projektet ska medverka till en förnyelse av tätortsbebyggelse som ger positiva miljö-, energi- och klimateffekter. – Med en satsning på kunskapsuppbyggnad inom miljövänligt träbyggande kan vi utveckla ny teknik och nya produktionsmetoder. Det kan skapa fler jobb i Sverige, säger näringsministern. Bakom Trästad 2012 står sammantaget ett 20-tal lokala och regionala aktörer. Regeringens 5,5 miljoner kronor ska motsvara högst 15 procent av den totala offentliga finansieringen. Bland övriga finansiärer finns kommuner, län och regioner samt EU:s strukturfonder. Förhoppningen är att privata finansiärer ska bidra med cirka 30 miljoner kronor och att projektet totalt ska omfatta cirka 77 miljoner kronor.