Nätverk som kan ge jobb
Miljön står i fokus för Georange, men nätverk och samarbete är också bärande delar för föreningen som vill se fler entreprenörer som medlemmar och lockar med tidig information om var och när de stora maskinjobben finns.
– Det är nog topp-tio i världen när det gäller de mest välstuderade områdena på gruvsidan. Vi gjorde en ordentlig inventering och besökte Kiruna, Aitik, Kristineberg med flera ställen innan vi slutligen valde Kristineberg. Valet gjordes med tanke på infrastruktur, relevans och kommunikationsmöjligheter och det blev tydligt att Kristineberg var bäst. Det är rimligt att kunna ta sig hit, det är representativt för de flesta suldfidmalmsgruvor och dessutom hade man redan börjat vidta åtgärder här, säger Lars Lövström Lövgren, docent i kemi vid Umeå Universitet men delvis tjänstledig från det jobbet för att kunna utföra uppdraget som föreståndare för Georange miljöforskning.
Mimiprojektet var tvärvetenskaplig t och byggde på samarbete mellan industrin och forskningsvärlden. När projektet led mot sitt slut föddes tanken på en fortsättning.
– Frågan var om vi verkligen ska nöja oss stora hål i marken och en doft av diesel, säger Georange ordförande Lennart Gustavsson, som ger äran av den ursprungliga idén till Olof Forslund på Mineralinformationskontoret i Malå.
Frågan drevs vidare av Malå kommun och SGU (Sveriges geologiska undersökning), och det dröjde inte länge innan föreningen Georange startades 2001, med representanter från industrin med Boliden i spetsen, kommunerna i Norrbotten och Västerbotten samt universiteten i Luleå och Umeå. I dag har man ett 50-tal medlemmar, bland annat två universitet, 15 kommuner och 35 små och stora företag, däribland Boliden och Atlas Copco.
Föreningen har i dag flera ben att stå på. Ett är att bygga nätverk och bistå med näringslivskontakter, ett annat att skapa en internationell mötesplats, till exempel vid mässan Euromineexpo som hölls i Skellefteå 2008 och som ska återkomma vartannat år i samarbete med Nolia.
Utbildning och forskning är en bärande del av verksamheten, föreningen anordnar seminarier och kurser, riktade både mot företagen och mot allmänheten.
Georange är i princip tudelat, där en del består av föreningen och en del av olika forskningsprojekt. I föreningens första fas (2001-2006) koncentrerade man sig på prospektering, men i fas två är det miljön som står i fokus.
– 70 procent av de pengar vi fått går till miljöforskning, säger Lennart Gustavsson.
Pengarna kommer från olika håll, till exempel EU:s strukturfonder, universiteten, kommunerna och Tillväxtverket, och pengarna har rullat in trots att det handlar om miljöforskning.
– Den kommersiella vinsten kommer inte på en gång, det dröjer innan payoff, konstaterar Lennart Gustavsson.
Han ser det dock som självklart att Georange ska fortsätta på miljöspåret.
– Efterfrågan finns redan idag och arbetsuppgifter saknas inte, det är inte fråga om "om" kompetensen ska behövas utan "när".
Nätverkstanken är bärande i Georange, som efterlyser fler entreprenörer som medlemmar.
– Vi ser att det ofta är bristande kommunikation i branschen och jag vill gärna se fler från entreprenörsidan, till exempel NCC, Skanska, Kjin Schakt och de andra, det är ju de som gör jobben, säger Lennart Gustavsson.
Att efterbehandla täkter är stora - riktigt stora - jobb, och nästan allt arbete utförs med maskiner.
– Georange är ett stort nätverk som gagnar dem med branschspecifik kunskap och ger dem nya möjligheter att se vad som är på gång, det är inga små insatser det handlar om, varje uppdrag kan handla om 250-300 miljoner kronor och nästan allt är maskintid, säger Lennart Gustavsson.
Han tycker att både Georange och entreprenörerna själva skulle tjäna på att träffas.
– Det är jättesmart att vara med, vet man vad som är på gång och lär man sig de nya metoderna har man ett försteg, säger Lennart Gustavsson.
– Intresset växer på bred front när alla i branschen är med och både forskarna, konsulterna, problemägarna och entreprenörerna delar med sig av sina kunskaper. Det gäller att höja medvetenheten och bygga nätverk, särskilt mellan konsulter och entreprenörer, säger Lars Lövgren.