Bland fördelarna brukar framhållas att en privat finansiär kan lägga upp en plan där projektet bekostas etappvis, till skillnad från staten som måste ha hela projektsumman i budget det år beslutet fattas. OPS-förespråkare pekar också på att statsbudgeten inte påverkas förrän anläggningen tagits i bruk och den periodiska ersättningen ska betalas. Bland nackdelarna brukar framhållas att privata finansiärer inte kan låna lika billigt som staten kan göra via riksgälden. Det enda större OPS-bygge som genomförts i Sverige är Arlandabanan, en järnvägsförbindelse mellan Arlanda flygplats och Stockholms central som stod klar 1999. Vissa mindre OPS-projekt har genomförts på kommunal nivå, exempelvis Dieselverkstaden i Nacka som byggdes om till kulturcentrum 2000-2002. Sedan dess har tanken på OPS-lösningar kommit i skymundan, och i regeringens infrastrukturproposition från i höstas står det att "den övervägande delen" av de planerade infrastrukturbyggena ska finansieras med statliga anslag.
Svalt intresse i Sverige
Offentlig-privat samverkan (OPS) innebär i praktiken att en offentlig beställare, oftast staten, långsiktigt hyr en anläggning av det privata företag som bygger anläggningen.
BREAKING