Stockholmsprojektet Citybanan är stort, totalt räknar man med att alla schakt- och bergarbeten kommer att ta ta fyra till fem år och att totalt cirka 300 000 lastbilslass med främst granit och gnejs ska gå till ett 15-tal olika krossanläggningar belägna i Storstockholm. Siffran 300 000 har man kommit fram till genom att räkna med ett medelvärde på 15 ton per lastbil från exempelvis Söder Mälarstrand till Skrubbakrossen i Farsta och från Torsgatan till Solnakrossen. – Kortast möjliga transportsträcka är det vi strävar efter, säger Citybanans miljöchef Fredrik Moback. Massorna från Citybanan kommer till största delen att transporteras med boggiebilar som tar mellan 11 och 12 ton per lass. Från vissa större arbetstunnlar kan större fordon med kapacitet mellan 18 och 25 ton per lass användas. – Jordmassorna kan vara förorenade ned till några meters djup, resten är rent, säger Fredrik Moback. Till bergmassorna kan 200 000 ton jordmassor läggas. Därtill kommer mellan 30 000 och 45 000 ton muddermassor flyttas inom arbetsområdet i Söderström. Det kan bli nödvändigt att ta upp en del av dessa på land och transportera bort dem. Genomförda jordundersökningar inom projektet visar på förhöjda halter av koppar och måttligt förhöjda halter av polycykliska aromatiska kolväten (PAH), arsenik, kadmium, kvicksilver och bly. – En liten del av massorna beräknas vara så förorenade att de måste köras i väg för behandling på återvinningsanläggningar, säger Fredrik Moback. Berg- och schaktmassor ska återanvändas och återvinnas i största möjliga utsträckning. – Vi vill åstadkomma en bra hushållning med grus- och bergtillgångar, säger Fredrik Moback. Berget är entreprenörens egendom, en vara det lär bli stor efterfrågan på eftersom det mest består av granit och gnejs, inslag av pegmatiter, amfiboliter och diabas. Vilket betyg ger Fredrik Moback berget? – Det är ett bra berg. Inom stockholmsregionen används årligen mellan 11 och 14 miljoner ton ballastprodukter, grus och berg. Fördelningen 2007 var 23 procent naturgrus, 38 procent bergkross från täkter och 39 procent entreprenadberg från anläggningsverksamhet. – Den sammanlagda bergvolymen av projekt Norra länken och Citybanan, runt två miljoner ton per år motsvarar runt 20 procent av det årliga behovet av naturgrus och krossprodukter i Stockholm, säger Fredrik Moback. Behovet av ballastmassor i Stockholms län kommer att vara oförändrat under de närmaste åren. 2007 var förbrukningen 13,4 miljoner ton. I pipeline ligger flera ballastkrävande verksamheter. Många stora bygg- och anläggningsprojekt planeras i regionen förutom de 20 000 nya lägenheter, som planeras och byggs i Stockholms stad, planeras det för mer än 50 000 nya lägenheter i länet. Ovanpå detta kommer ombyggnaden av Slussen, nya energitunnlar och bergrum, väg 73, omdaningen av Stockholms hamn med flera projekt. Behovet av spårballast i Citybanan är runt 200 000 ton. Kraven på spårballast innebär att den sten som används måste hålla för den specifika nötning som tågdriften ger. Banverket har särskilda regler för kvalitet på spårballast – den måste bestå av hårda, hållfasta och nötningsbeständiga bergarter, krav som Citybanans grus inte lever upp till. Massorna från Citybanan kommer därför främst att komma till nytta i andra projekt. Regelboken för Citybanans fordon och maskiner är tjock. Ett måste är att bara syntetisk diesel får användas för alla maskiner under jord. – Utsläppsvärdet blir bättre vilket påverkar luften och arbetsmiljön. Högst åtta år på nacken får maskinen eller fordonet ha med undantag för de som installerat ny avgasrening eller ny motor, samma krav som ställs av Stockholms, Göteborgs och Malmö stad, säger Fredrik Moback. Banverket kommer att göra stickprovskontroller. – Det är vår roll att se till att kraven efterlevs genom regelbundna besök. Projektets transporter ska inte utföras enbart av lastbilar. – Om ett halvår kan det vara järnväg som gäller för bygget av tillfartstunneln vid Centralstationens bangård. Men det här med miljö har ju flera aspekter, det går inte att transportera stora bergklumpar på järnväg utan det måste först krossas på plats. En krossanläggning bullrar vilket är störande för omgivningen, och dammar vilket kan påverka hälsan negativt för den som måste arbetat i dammet om inte skyddsåtgärder vidtas, säger Fredrik Moback. Övriga större transporter utgörs av material till arbetsplatserna, till exempel spårballast, betong och armering. Till detta kommer inredning och installationsmaterial till tunnlar och stationer. Sammanlagt beräknas runt 350 000 ton material att behövas transporteras till Citybanans arbetsplatser Fyra stora vägar i Stockholm ska främst användas: Torsgatan, Söder Mälarstrand, Klarastrandsleden och Norra Stationsgatan. – De huvudsakliga transporterna ska styras dit och en kontroll av att åkarna använder vägarna ska utföras i form av stickprovskontroller. De lastfordon som kör oförsiktigt ska fastna i polisens nät. – Vi kommer att samarbeta med polisen om hastighetskontroller, säger Fredrik Moback. Han tror att entreprenörerna, varav de största är NCC, JVS, Peab Oden Anläggning, Oden-Züblin och Bilfinger Berger, lär anlita de flesta åkerierna i Stockholm med omnejd. Projekt Citybanan samarbetar med Norra Länken, Stockholms Stad och Länsstyrelsen för att kunna samverka med andra projekt som antingen kan använda Citybanans massor eller som också kommer att producera bergmassor som måste hanteras. – Samarbete gör det möjligt att planera för viss samordning av verksamheterna så att transporter och mellanlagring kan effektiviseras, säger Fredrik Moback.