23948sdkhjf

... den andra säger nej

Naturvårdsverket håller inte med SGU och SBMI, de hävdar att utvinning av havssand förstör naturen på ett långvarigt sätt och motsätter sig tanken på att åter suga upp sand från svenska havsbottnar.
Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, ställer sig positivt till en ökad utvinning av havssand i Sverige men systermyndigheten Naturvårdsverket gör en helt annan bedömning.

– Vi utvinner inte havssand i Sverige, av rena miljöskäl, säger Sverker Evans, avdelningsdirektör på Miljöanalysavdelningen på Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket anser att utvinning av havssand skadar naturen.

– Det förstör bottnarna, det blir gropar som samlar stillastående vatten, det bildas också giftigt svavelväte i groparna som slår ut alla bottendjur. Dessutom förstörs naturmiljön kraftigt när man gräver bort sanden.

Förvisso återhämtar sig naturen, uppger Sverker Evans.

– Men det tar ganska lång tid att återställa bottnarna och få bort avtrycken.

Naturvårdsverket låter sig inte bevekas av det faktum att verksamheten är utbredd utomlands.

– I andra länder utvinner de sand, till exempel i Holland där de suger upp sand för att använda i skydd mot havet, säger Sverker Evans.

Men i Danmark utvinns ju havssand kommersiellt?

– De har stora sandresurser jämfört med Sverige.

Han tror inte heller att tillbakakastad sten kan bilda rev som gynnar fiskar och andra djur.

– Artificiella rev måste konstrueras på ett mycket specifikt sätt, det måste göras med eftertanke och det räcker inte att sprida ut sten.

Sverker Evans ser inte grus från havet som ett rimligt alternativ till naturgrus.

– Vi löser det problemet genom att ersätta naturgruset med krossat berg, till exempel i makadam för vägbyggen.

Han anser att exploateringen av sand och grus har negativa miljöeffekter på miljön.

– Hur allvarlig påverkan blir beror på den hydrografiska situationen på platsen för utvinning, extraktionstekniken, rörligheten hos bottenmaterialet, sedimentationsförhållanden etcetera och kan variera stort. Den mest tydliga påverkan är att bottenlevande organismer dödas, lekområden för fisk förstörs liksom födosöksområden för fisk och sjöfågel. Andra sekundära effekter är grumling och ökad sedimentspridning. Bottentopografin kan också förändras permanent. Återställningstiden varierar och kan sträcka sig upp till tio år i områden med låg exponering för vågor och vind.
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.095