För att kunna nå de transportpolitiska mål som regering och riksdag satt upp måste man både bygga om och rusta upp befintlig infrastruktur samt bygga helt ny. Då behövs en effektiv planeringsprocess och frågan är hur effektiv dagens process är. För att ta reda på det och föreslå eventuella förbättringar tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté som leds av Bo Bylund, före detta generaldirektör för Banverket. - Trafikverken räknar med att stora projekt tar nio år i planeringsstadiet, vi funderar på om det är rimligt, kan syftet kanske uppnås på ett enklare sätt, berättade Bo Bylund på årets Transportforum i Linköping. Kommittén ska korta ledtiderna, se hur samverkan med andra aktörer fungerar och hur man kan samordna planeringen med övrig fysisk planering. - Vi har inte haft svårt att hitta en fruktansvärd massa problem, inledde Bo Bylund sitt anförande på Transportforum. Han säger att ett kanske oväntat resultat av arbetet hittills är att man insett vikten av att stärka den enskildes inflytande. - Det fiFör att minska antalet "okynnesöverklagningar" funderar kommittén också på om bara de som är aktiva i processen ska ha rätt att överklaga. - I dag väntar många till sista stund, det förfelar hela samrådstanken. Dagens tre led, med förstudie, utredning och till sist plan, borde också gå att förenkla, funderar Bo Bylund. - Enligt sektorslagstiftningen krävs normalt tre processer, då blir ofta tre konsultstöd inblandade och olika medarbetargrupper från trafikverken. Lagen gäller oavsett om projektet är litet eller stort, enkelt eller oerhört komplicerat, påpekar Bo Bylund. - Vi funderar på om det är rimligt att kräva en förstudie för att bygga en bussficka eller förlänga en platta på egen mark. Är det enkla projekt ska man kunna sätta spaden i jorden väldigt fort. Kommittén, som på intet sätt är färdiga med sitt arbete, funderar enligt Bo Bylund i följande banor. - Det behövs studier där man prövar frågan och utgår ifrån att man har ett transportbehov och sedan försöker komma på hur man ska lösa det. Lösningen kan bestå av många olika svar och det är inte alls säkert att man måste börja med att bygga infrastruktur. Men när man väl kommit dithän behöver frågan utredas innan den lagreglererade planprocessen kommer igång. Och när man vet att man ska bygga en väg eller en järnväg ska planprocessen dras igång. Bo Bylund påpekar att det i vissa fall kanske inte ens ska behövas en plan enligt alla konstens regler. - Är det rimligt att göra en plan för mindre åtgärder? Ibland kanske man kan bara bygga utan plan. Bo Bylund anser också att miljökonsekvensbeskrivningen bör ska stå klar samtidigt som planen. - Vi provar också tanken att ha en gemensam process enligt båda lagarna, till exempel när man ska bygga en bro. Nya motorvägar, motortrafikleder och järnvägar måste i många fall tillåtlighetsprövas. Prövningen görs av regeringen som ofta behöver god tid på sig. Kommittén funderar här på olika lösningar. - En fråga är om det är för många ärenden som tillåtlighetsprövas, regeringen skickar redan i dag tillbaka 25 procent av fallen och säger att de inte ska prövas. Kommittén funderar också på att likställa väg och järnväg, i dag är kraven hårdare för järnväg. Man undrar också om inte kommunerna kunde spela en annan roll. - Kanske kan det ha betydelse om det i den kommunala översiktsplanen är tydligt angivet att här ska en väg eller järnväg gå, funderar Bo Bylund. Den 31 augusti ska kommittén redovisa sitt arbete i form av ett betänkande.