Finare fisk med rätt fundament
Med rätt fundament på rätt plats slipper man bullra ihjäl fiskar eller kväva dem med flygande sediment. Valet av konstruktion bör därför göras redan inför tillståndsprocessen, anser Sandra Andersson på Maritime Monitoring.
- Olika fundament påverkar miljön på olika sätt, förklarade hon vid en miljöforskningsdag för journalister som Naturvårdsverket anordnade i mitten av januari.
I en studie som Maritime Monitoring utfört har man tittat på fyra typer av fundament som används till havs: de två vanligast förekommande modellerna; gravitationsfundament och monopile, samt tripodfundament och fackverksfundament. Ett gravitationsfundament är en stor tung betongkonstruktion som sätts på botten, en monopile är en enkel stålcylinder som pålas ner i bottensedimentent, tripodfundamentet är en stålcylinder försedd med en triangulär ram som pålas ner i botten och ett fackverksfundament är ett nätverk av stålrör som pålas ner i botten med så kallade “piles". De olika fundamenten lämpar sig för olika bottnar, fackverksvarianten passar till exempel på större djup, graviationsfundament behöver ofta kompletteras med ett erosionsskydd medan de pålade fundamenten kan kompensera behovet av erosionsskydd genom att försänkas lite extra.
Fundamenten kan påverka miljön på flera sätt, växter och djur kan till exempel fästa sig på fundamenten, så kallad påväxt, konstruktionen kan också bilda ett slags artificiellt rev som drar till sig ansamlingar av djur, den kan ge upphov till störande ljud både under byggnadsfasen och under driftsfasen och sediment kan spridas under bygget.
- Det blir mer reveffekt ju komplexare konstruktionen är, säger Sandra Andersson.
Reveffekt kan vara både önskvärd och icke-önskvärd.
- Är havsbotten naturligt hård är det positivt med en reveffekt, är den mjuk är det negativt med en reveffekt, säger Sandra Andersson.
En monopile får ofta en mycket liten reveffekt eftersom den upptar så pass liten bottenyta. Ett fackverksfundament som sätts på en redan hård botten får mycket stor reveffekt med många miljöer för växter och djur att bosätta sig i.
Påväxten är svårare att bedöma.
- Djuren kan fästa vid vilken yta som helst, vilka djur som sätter sig på fundamentet avgörs också av salthalt och strömmar, säger Sandra Andersson.
Fiskar är ofta känsliga för ljud, befinner de sig i närheten av pålning kan de rent utav dö eftersom deras inre organ inte klarar påfrestningen. Därför kan ett fundament som ska pålas vara mindre lämpligt. Men det finns sätt att skydda djurlivet.
- Man kan ha en skärm med luftbubblor runt platsen, man kan ha en plåtskärm och torrlägga området där man pålar eller isolera med plastskum. Det går också att använda varningsläten, så att fisken skräms iväg innan man börjar med det riktiga arbetet, säger Sandra Andersson.
Tidpunkten spelar också roll.
- För att undvika bestående skador bör man undvika att påla under lekperioden, säger Sandra Andersson.
När vindkraftverket tas i drift kommer det att leverera ett lågfrekvent buller som skulle kunna störa djurlivet.
- I ett mycket trafikerat område med ständigt bakgrundsljud märks ljudet inte mycket, vindkraftverket kan få större effekt i ett tystare område, säger Sandra Andersson.
Frågan är ännu inte besvarad, det är inte heller frågan om monopiles och gravitaitionsfundament låter mer än en fackverkskonstruktion med mindre yta och många svetsfogar.
Sedimentspridning kan också utgöra ett hot mot djurlivet.
- Det gäller särskilt gravitationsfundament, när de byggs kan sediment spridas som sedan kan störa ägg, lägga sig i filtrerande organ på djur, skugga ut växtlighet och sprida växtgifter om de ligger lagrade i botten, säger Sandra Andersson.
Hennes råd är att den som ska anlägga en vindpark tittar på vilken botten det handlar om, vilka djup, vilken exponering och vilka strömmar. Därefter kan man prioritera vilken påverkan ett fundament kan få och sedan rangordna de olika typerna.
- Det måste självklart kopplas till både ekonomi och teknik, tillägger hon. Därefter kan man ta ett beslut om vilket fundament som passar och vilka skyddsåtgärder som krävs.