Arbetet med åtgärdsplanen för 2010-2021 är inne i sitt slutskede. I slutet av mars ska regeringen presentera planen. - För första gången blir det en sammanhållen plan där vi stöttar arbetsmarknadsregionerna och prioriterar flaskhalsar för att kunna åstadkomma effektiva godstransporter för näringslivet. Det blir en kraftig ambitionshöjning fram till 2021, förklarade Åsa Torstensson på Stora Infradagen. Den ekonomiska ramen ligger på 417 miljarder kronor, till vilken man hoppas kunna lägga ytterligare cirka 50 miljarder kronor, pengar som ska komma från medfinansiärer av olika slag. Utgångspunkten ska vara realistisk. - Det vi har med i planen ska kunna genomföras, genom åtgärdsplanen ska vi kunna knyta ihop Sverige och göra vardagen enklare för människor, sade Åsa Torstensson. Hon uppger att hon inte "köper" konflikten mellan väg och järnväg. - Sverige ser ut som det gör, vi behöver både flyg, väg, järnväg och sjöfart. Hela resan ska fungera och man måste knyta samman transportslagen i ett land som är så oerhört exportberoende för att kunna göra klimatsmarta lösningar. Åsa Torstensson framhåller vikten av att tänka i stråk och åtgärda flaskhalsar. - Det exportintensiva näringslivet kräver att stråktanken även fortsätter ut i Europa. I fjol sjösattes Vectura och Svevia, och den första januari i år var det dags för Infranord, det vill säga före detta Banverket Produktion, att omvandlas till ett självständigt, statligt ägt, bolag. - Det skapar möjligheter att öka produktiviteten, det har betydelse för maskinentreprenörerna men också för oss, som räknar med att få mer infrastruktur för pengarna, säger Åsa Torstensson. Hon anser att potentialen för förbättring är stor. - Två procent ökad produktivitet per år kanske inte verkar så mycket, men motsvarar en Norrbotniabana, en Västlänk eller en Förbifart Stockholm. Det är mycket pengar.