Sprängentreprenören är oerhört ensam på berget när något går snett. Det finns exempel på sprängare som testar en ny produkt och sedan, när sprängningen gått åt fanders, fått axla ansvaret helt själva när det gäller att städa upp och betala de mycket digra kostnader som uppstår när krossen står stilla, beställaren inte får det utlovade resultatet och berget är ett katastrofområde. Med detta i åtanke har Bergsprängningsentreprenörernas förening, BEF, bildat en grupp som ska se över bland annat ansvarsfrågan. I gruppen ingår fyra BEF-entreprenörer och representanter för de fyra företag som innehar nästan hela den svenska marknaden när det gäller sprängmedel: Orica, Maxam, Norab och EPC. - Vi tyckte att entreprenörerna har leveransvillkor som är felaktiga, säger Roland Netterlind. Sprängmedel kan fallera på flera olika sätt, allt ifrån att inte fungera alls till att ge alldeles för stor effekt, vilket kan leda till stora skador. Enligt det standardavtal som alla de större leverantörerna använder sig av får kunden bara ersättning för själva varan, det vill säga sprängmedlet. Det kan handla om summor på ett par tusen, samtidigt som det kan kosta flera miljoner kronor att städa upp och ersätta alla berörda parter när en sprängning misslyckas. Något som sprängare får står för enligt avtalet mot kunden. - Vi tycker att det är systemfel, säger Roland Netterlind. Han anser att sprängmedelsleverantörerna levererar en tjänst, inte en produkt, och att de därför bör ta ett större ansvar för hela kedjan. - Vi som bergsprängare levererar också en tjänst, om vi spränger och ett hus skadas kan vår beställare kräva av oss att vi betalar. Samma sak borde gälla för leverantörerna, de måste vara med och betala om deras produkt gör att skador uppstår. Skulle leverantörerna ta på sig ett ökat ansvar får man räkna med att sprängmedlet blir dyrare. - Då måste de skaffa sig andra försäkringar och det gör att priset stiger. Men det får vi finna oss i, säger Roland Netterlind. Problematiken gäller alla sorters sprängmedel och tillbehör, men har kanske en extra stor bäring för bulksprängmedel. - Det blir stora volymer och stora sprängningar och därmed stora skador. Men det har hänt även med billiga kapslar, då kan entreprenören få någon hundring i ersättning av leverantören och stå ensam med kostnader för många hundra tusen kronor, säger Roland Netterlind. Förutom att se över leveransvillkoren ska gruppen, som bildades i januari, även försöka säkra den tekniska kvaliteten på sprängmedel genom att nagelfara hela kedjan - från tillverkning till sprängning, och se hur båda parter kan verka för att ett lyckat resultat. - Vi vill ta reda på varför till exempel bulksprängmedel inte fungerar ibland, det kan bero att det är fel på produkten, eller att den laddats ner på fel sätt i hålen, det är i så fall producentens ansvar. Men det kan också bero på att våra entreprenörer borrat felaktiga hål, de kan vara för långa eller så kan det finnas sprickor i berget, säger Roland Netterlind. Tidplanen för gruppens arbete är fortfarande oklar. Ett möte är inplanerat till april och Roland Netterlind hoppas att man ska kunna komma överens under året. - Jag har stora förhoppningar, vi är ju kunder och då måste de ju som leverantörer lyssna. Leverantörerna har hittills visat en mycket positiv attityd till arbetet.