Varningsrop för döva öron
2010 var ett bra år för anställda, kunder och aktieägare. Den analysen gör företagsledningen i Caterpillar som är först ut av de stora maskinleverantörerna att redovisa siffrorna för föregående år.
Förväntningarna inför innevarande år är stora även om tillväxttakten dämpas något. Företagsledningen förutspår i vart fall försäljningar som landar ovan 50-miljardersstrecket – i dollar – vilket innebär en ökning på 20-25 procent. 2010 handlade det mycket om kraftiga ökningar av försäljningen i Asien och Sydamerika. Nu ökar dessutom förväntningarna på såväl utvecklingsländerna som Nordamerika och Europa, marknader som har tagit fart efter några års kraftiga tempoförluster. Inte minst räknar företagsledningen med stor efterfrågan från gruvindustrin och från maskinuthyrare runt om i världen som nu behöver uppgradera sina utbud av maskiner.
På vår svenska hemmamarknad börjar det bli hög tid för regeringen att infria sin "historiska satsning" på närmare 500 miljarder kronor till vägar och järnvägar. Inför valet i höstas var det ingen hejd på de miljarder som utlovades från såväl regering som opposition. Nu är det dags att förvandla valfläsket till välsmakande anrättningar som ska passa middagsborden runt om i landet.
I många fall handlar det dessutom om att hitta rätt intressenter för de kuvertavgifter som krävs in från kommuner och regioner som vill ta del av anrättningarna. Även om behovet av infrastruktur inte kan underskattas kommer satsningar ofta i kläm när tuffa lokala budgetpengar ska fördelas bland alla mer eller mindre behjärtansvärda projekt.
Väl så viktigt är att pengarna används på ett förnuftigt sätt, vilket långt ifrån alltid är fallet, enligt en färsk studie från Riksrevisionen. 28 järnvägsprojekt som avslutats mellan 2005 och 2009 har granskats och Riksrevisionen fastslår helt enkelt att kostnadsökningarna i projekten i genomsnitt landat på 55 procent. Det är definitivt ingen förmildrande omständighet att situationen var densamma redan för 30 år sedan. Såväl regeringen som Trafikverket får därför svidande kritik för en situation som försiktigt uttryckt innebär att det finns risk för att skattebetalarnas pengar inte används på rätt sätt.
Bland annat betonas att intresset för att följa upp genomförda projekt varit otillräckligt. För de flesta står det helt klart att effektiviseringsarbete försvåras för den som inte finner det mödan värt att dra lärdom av gjorda erfarenheter.
Riksrevisionen konstaterar också att vare sig regeringar eller ansvariga myndigheter visat något större intresse för kunskapen som definitivt inte är ny. Revisioner har gjorts sedan lång tid tillbaka och redan på 1970-talet påtalades problemen med kostnadsöverskridanden, underskattningar av faktiska kostnader och bristande dokumentation. Samma budskap har sedan lämnats i nya revisioner under såväl 1980- som 1990-talen. Och nu är det alltså dags igen i en aldrig sinande förhoppning om att någon i lämplig befattning inte bara ska lyssna utan också vidta nödvändiga åtgärder.