Nacka tar strid mot svartarbete
Nacka kommun började redan för två år sedan aktivt bekämpa svartjobb inom byggsektorn tillsammans med branschen, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket. Med hjälp av bland annat tydliga krav vid upphandlingar och vitesföreläggande när brott kan påvisas är den allmänna uppfattningen att arbetet ger önskat resultat.
Sedan våren 2009 kräver kommunen att samtliga byggentreprenörer som medverkar i ett projekt där kommunen är byggherre ska följa ett särskilt regelverk.
Den så kallade Nackamodellen innebär att alla företag som utför entreprenader med kommunen som uppdragsgivare dels är skyldiga att tillämpa närvaroredovisning enligt ID06, dels att de varje månad ska redovisa inbetalda arbetsgivaravgifter på personnummernivå till Skatteverket. Skatteverket i sin tur följer sedan upp samtliga transaktioner genom avstämning mot närvaroredovisningen i ID06.
Mer transparent
– Genom Nackamodellen har vi som offentlig beställare av byggentreprenader kunnat känna en säkerhet i att den skattefinansierade byggentreprenadverksamheten hålls ren från svartarbete. Prisbilden på byggentreprenader är oförändrad och antalet anbudsgivare har inte minskat, däremot har entreprenadkedjorna kortats, säger Jan Landström , brottsförebyggande strateg på Nacka kommun.
Just de långa entreprenadkedjorna beskrivs som ett av de verktyg som ofta används av oseriösa aktörer för att undanhålla skatteinbetalningar.
– Underentreprenörer är alltid vita i anbudsskedet. Därefter läggs arbetet ut i flera led. Det mest extrema vi sett är tio led. Ofta handlar det dessutom om poollösningar, något som medför massor med juridiska personer och försvårar insyn, säger Hans Åkerlund, projektledare på Sveriges Byggindustrier.
– Med de tydliga kraven och de stora riskerna att drabbas av vitesförelägganden riskerar oseriösa företag att inte ens få betalt för utfört arbete. Jag tror till exempel inte att någon vågar använda pool-modellen längre. Eventuella viten blir för höga. Vi har sett hur vissa företag tycks ha försvunnit från anbudsskedet, vilket vi tolkar som att vi lyckats få bort en hel del svartjobb. Ytterligare en följd är att vi ser fler och större anbudslämnare.
Positiva erfarenheter
Däremot är det svårt att omedelbart se om de förändrade riktlinjerna också innebär att det betalats in mer skatt. Erfarenheter från andra branscher är dock synnerligen positiva.
– När oannonserade besök infördes i restaurangbranschen 2009 ökade antalet anställda med 4 000 personer samtidigt som arbetsgivaravgifterna steg med 22 procent. Med kassaregistren följde en ytterligare ökning på tio procent. Vi ser att åtgärderna har effekt, säjer Ulf Hornegård.
Enligt Hans Åkerlund är branschföretagen synnerligen positiva till Nackamodellen, även om det i början fanns en viss oro för ökad administration.
Med facit i hand ser de att det inte är så betungande. I stället är reaktionen: ”Gud vad bra. Nu konkurrerar vi på samma villkor,” säger Hans Åkerlund.
Mycket information
Ulf Hornegård betonar dock att belastningen på Skatteverket ökat kraftigt eftersom hanteringen sker manuellt. Och det blir mycket data att hantera. – I slutet av förra året omfattades projektet av ungefär 150 företag och cirka 1 000 personer – varje månad. Dessutom var vi ute på ungefär 100 företag för att informera. Det är mycket nytt för de involverade eftersom det är första gången ID06 verkligen används i skarp miljö. Egentligen är det ganska enkelt. Det finns ju redan löneredovisningssystem. Följer man Nackamodellen kan man så småningom slippa hanteringen av kontrolluppgifterna. Vi har jobbat mycket med information och det rullar bättre och bättre. Troligen kommer Göteborg med en variant på samma tema under 2012, säger Ulf Hornegård.
Nu finns också en utredning från socialdepartementet som föreslår att individuella skatteredovisningar ska lämnas månadsvis från alla företag från 2013. Utredningen är ute på remiss och ett lagförslag kan mycket väl komma under 2012.
– Månadsredovisning finns i fler länder och allt fler ser fördelarna. Det kan mycket väl vara så att det införs i Sverige i januari 2013. Då kommer vi att tvingas hantera ungefär sex miljoner uppgifter – varje månad, säger Ulf Hornegård.