Kriget mot avfall trappas upp
Minsta bygge brukar innebära enorma mängder skräp. När ett av Sveriges allra största byggprojekt nu tuffat igång är ambitionen dock att hålla emot, undvika onödigt avfall och återvinna så mycket som möjligt.
Solna . Nya Karolinska Solna ska enligt beställaren Stockholms läns landsting bli ”världens mest miljövänliga” sjukhus. Devisen gäller både under den framtida driften – då sjukhuset till exempel ska dra hälften så mycket energi som dagens Karolinska – men också under bygget.
Projektet är gigantiskt, bygg- och projekteringskostnaderna uppgår till nästan 15 miljarder kronor. Bygget har delats in i sex faser. Ett parkeringsgarage ska stå klart 2012, teknikbyggnaden – som kommer att bli något av sjukhusets hjärta och förse övriga byggnader med el, värme, kyla, sjukhusgaser med mera - ska stå klar 2014. Den första delen av själva sjukhuset ska vara färdigbyggd 2016, den andra 2017 och forskningslaboratorier, patienthotell och garage ska vara klara 2016.
Arbetet drogs igång med schaktning och sprängning i fjol somras. Det arbetet pågår alltjämt. Gjutningen har kommit igång på vissa ställen och det vimlar av både folk och maskiner vart man än tittar. Och än fler kommer det att bli. I Skanskas nya bodetablering finns plats för 284 bodar och enligt WSP kommer bygget att generera 13 300 årsarbeten (varav 10 900 i Stockholm) under perioden 2010-2017.
Under den mest arbetsintensiva perioden (från 2013 och tre år framåt) räknar man med att totalt 3 640 personer ska vara sysselsatta (varav knappt 3 000 i Stockholm och cirka 2 000 i själva projektet).
Ett bygge i den här storleken ger förstås upphov till en enorm mängd avfall och beställaren (Stockholm läns landsting) har i samarbete med entreprenören Skanska beslutat sig för att systematiskt försöka minska mängden skräp.
Krossar berg
Tanken är att man genom hela processen, från projektering till utförande, ska förebygga avfall och syftet är dels att skona miljön, dels att kapa kostnader.
– Det är ju en kostnad om man tar fram onödigt material, säger Linda Törner.
Hon är miljöingenjör för produktionen på projektet och har ett övergripande ansvar för att koordinera de miljöfrågor som dyker upp. Än så länge handlar det mest om sortering, till exempel av gjutformar och armeringsjärn.
En hel del schaktmassor måste man köra bort men en stor del av det sprängda berget återanvänds.
– Vi har en kross på plats och i ett första skede bygger vi vägar av det krossade berget, säger Linda Törner.
Sprängningsarbetet – som utförs av Uppländska Berg – kommer att fortsätta till och från fram till 2012 och krossen används när omständigheterna så tillåter.
– Ibland får vi helt enkelt inte plats med den, förklarar Linda Törner.
Totalt räknar Skanska med 130 000 kubikmeter jordschakt och 230 000 kubikmeter berg som ska bort under projektets gång.
Lite deponi
När det gäller att förebygga avfall kan små justeringar när det gäller till exempel planering och inköp få stor effekt förklarar hon.
– Man kan till exempel köpa in lagom långa reglar så att man kan utnyttja hela längden och inte behöver kapa materialet.
När det gäller det anläggningstekniska kan man också tänka till så att man inte köper in mer material än man förbrukar och försöker återvinna jord och berg i den mån det är möjligt.
Betongstationen som servar bygget är placerad på området för att minska transporterna och det officiella målet är att högst fem procent avfall ska deponeras.
– Det målet kommer dessutom att skärpas sedan, säger Linda Törner.
Målet i ”normala” Skanska-projekt brukar ligga på högst tio procent deponerat material. I Skanskaprojekt man väljer att utföra som ”grön arbetsplats” är målet högst fem procent.
– I det här fallet har vi också en beställare som vill ha ”världens mest hållbara sjukhus”, säger Linda Törner.
Morot och piska
Eftersom projektet är gigantiskt kan man också sätta press både på leverantörer och på underentreprenörer.
– Leverantörerna måste också förebygga avfall, det kan gälla till exempel förpackningar och hur de planerar leveranserna, säger Linda Törner
Materialet ska helst levereras ”just-in-time” för att inte riskera att förfaras. Yrkesarbetarna måste också behandla materialet korrekt.
– De måste till exempel täcka över det när de går hem för dagen, säger Linda Törner.
Längre fram i projektet, när antalet underentreprenörer blir betydligt större än det är i dag, kommer Skanska att följa upp deras arbete noggrannare. Blickarna faller då på hur Skanska tidigare byggt sjukhus i Storbritannien och där mätt varje underentreprenörs avfall.
– De har fått sortera avfallet i egna kärl och mängden har varit knuten till olika mål, säger Linda Törner.
Lite avfall har då inneburit högre ersättning och för mycket avfall någon form av ”bestraffning”.
– Det är både piska och morot, men vi måste kolla att det fungerar här först, det kan finnas kulturella skillnader som gör att vi måste tänka om lite.
Bedömda material
Sjukhuset ska certifieras som miljöbyggnad. Det innebär att alla material som används måste redovisas. Beställaren har dock skärpt kraven ytterligare och kräver att alla material måste vara minst accepterade enligt Byggvarubedömningen.
Byggvarubedömningen är den standard för miljöbedömning som flera stora byggherrar och fastighetsägare gemensamt tagit fram. I systemet finns redan ett antal material klassade men övriga måste lämnas in för bedömning.
– Allt material som kommer att stanna kvar på platsen ska bedömas, och vi får bara använda sådant som klassas som ”accepterat” eller allra helst ”rekommenderat”, säger Linda Törner.
Allt från cement till de foderrör som ska ner i backen för geotermi ska klassas och det innebär att framförhållningen måste vara god.
– Vi kan inte köpa något samma dag, det kan ta flera månader att få material bedömda och det är MÅNGA material i ett sjukhus, kommenterar Linda Törner.
