Kamp mot koldioxid när cement produceras
Cementa på Öland är norra Europas enda tillverkare av uteslutande cement för anläggningsbyggande. För att minska utsläppen av koldioxid finns långtgående planer på att bli Skandinaviens första vindkraftdrivna cementfabrik, och ersätta kol med fågelfjädrar!
Enligt fabrikschef Thomas Lind är kalksten nästan en oändlig resurs. Kalksten till Cementa bryts ute på öländska Alvaret, 3-4 kilometer från fabriken. Vid Stensjön har en sjö skapats, dit fågelskådare söker sig. Cementa
– Ju mindre vatten, desto tätare betong, säger Thomas Lind, fabrikschef.
Sverige är självförsörjande på cement. Runt 2,1 miljoner ton förbrukas per år och i Degerhamn, Skövde och Slite produceras 3,1 miljoner ton. Den minsta anläggningen med 75 anställda finns på södra Öland, ensam om att enbart tillverka cement för de tuffaste miljöerna som hus, broar, vägar, tunnlar och fundament till vindkraftverk.
35 sprängningar om året
Tätare betong är bättre på att hantera tryckkrafter och genom att armera betongen tar stålet dragkrafterna, medan det är naturligt att betongen spricker. Armeringen fördelar sprickorna i konstruktionen. Betong består av tre komponenter: Ballast; sten och grus, cement och vatten.
Öland liksom Gotland består av kalksten. Kalksten är inte en oändlig naturresurs, fabrikens kalkstensbrott någon kilometer längre bort är ett undantag från miljölagstiftningen Natura 2 000. Hela södra Öland är skyddat av miljöbalken. Degerhamnsfabriken spränger 35 gånger om året.
– En sprängning ger 12-15 000 ton, säger Thomas Lind.
Brytfronten flyttar sig 20 meter längre österut varje år. Nuvarande tillstånd för brytning gäller till år 2022.
– Att tillverka cement anses vara ett riksintresse. Vi kan ta ut 120 års drift till och det finns även ett område i närheten där det går att bryta ytterligare hundra år framöver.
Mixas ihop
Krossa mala, homogenisera och lagra utspritt under några dygn kan sammanfatta processen att tillverka cement. Först går kalkstenen in i primärkrossen som krossar stenen upp till 60 millimeter, därefter utjämningslager och vidare till sekundärkrossen där fraktionen minskas till upp till 10 millimeter medan råkvarnen förvandlar till fint pulver, råmjöl. I processen tillsätts sand, aluminium och bauxit vilket bildar aluminiumoxid och restprodukten slagg som i sin tur ger järn.
– Vi försöker ersätta jungfruliga material med restmaterial, säger Thomas Lind.
Ingredienserna mixas ihop till en lämplig komposition som lagras i råmjölssilos. Därefter går råmjölet in i ugnarna.
– Mjöl möter heta gaser och koldioxid drivs ur kalkstenen. Materialet kyls hastigt. Mellanprodukten klinker bildas.
Klinker mals tillsammans med gips och bildar cement. Massan går till buffertlager och homogenisering.
Kalkstenen avger mycket
Cementindustrin står för fem procent av koldioxidutsläppen i världen. I tillverkningsprocessen avger själva kalkstenen 55 procent koldioxid. Bränslet står för 40 procent och el och transport för 10 procent. Cementa i Degerhamn släppte 2010 ut 246 779 ton koldioxid. Minska företagets koldioxidutsläpp är enligt Thomas Lind prioriterat för Cementa.
– Det bästa skulle vara att vi fångade upp koldioxiden i tillverkningsprocessen, skulle vi lyckas med det blev våra utsläpp mycket begränsade, säger Thomas Lind.
– I Norge planeras en pilotanläggning för att testa detta. Betong tar upp koldioxid i luften, naturen vill ta tillbaka det den avger.
Nya bränslen
För att minska utsläppen deltar Cementa i många forskningsprojekt som Linnéuniversitetet håller i och som syftar till att minska utsläppen av koldioxid. Företaget har för närvarande två doktorander som arbetar med olika projekt. Förutom att återanvända restmaterial ligger fokus på att minska koldioxidutsläpp genom nya bränslen. Förra hösten inledde Cementa ett samarbete med hönsproducenten Guldfågeln som ska minska företagets koldioxidutsläpp i atmosfären med runt 3 000 ton varje år. Vid Guldfågelns produktion i Mörbylånga omhändertas årligen 3 000 – 5 000 fjädrar som hittills transporterats till Karlskoga för förbränning. Energiinnehållet i fjädrar är detsamma som i träflis. Nu går de till Cementa istället.
– 22 000 mil lastbilstransporter elimineras nästan helt och fjädrarna ersätter kol, säger Thomas Lind.
För att fjädrarna ska kunna fungera bättre som bränsle har företaget byggt en torkanläggning där spillvärme från ugnarna utnyttjas.
– Det gäller att ta vara på regionala lösningar, även om inget kan ersätta kol, måste vi hitta flödena som ger ett rikt energiinnehåll.
Bästa vindläge
02 vindkompaniet och Cementa undersöker nu tillsammans möjligheten att bygga sex vindkraftverk vid stenbrottet söder om Degerhamn, utpekad som lämplig för vindkraft i Mörbylånga kommun. I planen hamnar tre verk på Cementas mark och tre på angränsande område. Platsen är en av Sveriges bästa vindlägen.
– En idé som undersöks är att ansluta anläggningen direkt till cementfabriken. Elen ska svara för hälften eller två tredjedelar av den totala energiförbrukningen, säger Thomas Lind.
– Vi kan på det här sättet minska vår klimatpåverkan genom begränsade koldioxidutsläpp. Sedan får vi lägre kostnader för vår el också.
Lång process
Snart lämnar företaget in ansökan om miljötillstånd.
– Förhoppningsvis i höst. Sedan måste man räkna med att sådana här projekt kan dra ut på tiden, med överklaganden, säger Thomas Lind
– Än så länge har vi inte någon aning om vi kommer få tillstånd till anläggningen. Det är en lång process.
I piplinen ligger också att utöka den befintliga anläggningen för energiåtervinning av avfall, som invigdes förra hösten.
– Avfall från Kalmarsundsregionen skulle kunna ersätta fossila bränslen vilket minskar våra utsläpp och minskar tillförseln av koldioxid till kretsloppet, säger Thomas Lind.