23948sdkhjf

Med vrakdelar i skopan

Arkeologiska godbitar är vardagsmat för SH Bygg. Det blir så när man nischat sig på kulturhistoriska objekt och snurrat runt på Stockholms kajer i 25 år.


Stockholm . En vanlig dag i oktober 2010. SH Bygg jobbade på med att renovera kajen utanför Grand Hotel i Stockholm och dagens uppdrag var att gräva ut för ett pumprum. Då såg maskinisten plötsligt något utöver det vanliga.

– Det var vrakdelar, säger Jonathan Pisoni, platschef på SH Bygg.

Det var bara att lägga vrakdelarna åt sidan och slå larm till Sjöhistoriska Museet.

– Det visade sig vara riktigt spännande, säger Jonathan Pisoni.

Vrakdelen kom från ett gammalt fartyg som till råga på allt var byggt med en mycket ovanlig teknik.

– Bordläggningsplankorna var sydda, visade det sig sen.

SH Bygg är anlitat för att renovera kajen mellan Strömbron och Skeppsholmen, ett arbete som sker i flera etapper.

– Vi ska bredda, förstärka och sänka kajen samt göra markarbetena upp mot fasad säger Jonathan Pisoni.

Projektet påbörjades 2009 och ska stå klart 2013.

Vraket hittades i oktober 2010 och vidare undersökningar visade att det fanns ytterligare fyra vrak på platsen. De gamla fartygen kan ha lagts ner som fyllnadsmassor när kajen byggdes. Det kan också handla om förlista fartyg, en fråga som arkeologerna kommer att kunna besvara längre fram.

Vraket hittades just där pumprummet skulle byggas. Utgrävningarna kom igång året därpå, något som fördröjer renoveringen men gläder arkeologerna.

– Det är bara för oss att finna oss i, vi blir månader försenade säger Jonathan Pisoni.

SH Bygg har grävt åt arkeologerna i tre månader vid det här laget.

– Vi har rivit en refug och färdigställt ett nytt körfält så att de ska få plats.

När utgrävningarna började insåg man dock att schaktkanten mot den befintliga vägen blev väldigt brant.

– Då blev vi tvungna att försöka förstärka schaktet.

En provisorisk lösning höll schaktet intakt över julhelgen men sedan hyrde man in Grundförbättringar för att tillhandahålla en mer långsiktig lösning som innebär att schaktet försetts med kraftiga väggar som hålls på plats med flera stämp rätt över schaktet.

Anläggarnas Liebherr 900 har fått vara arkeologernas hjälpreda under utgrävningarna.

– Vi visste hur djupt ner skeppet låg och grävde ner dit, sedan ringde vi in arkeologerna och har fått följa deras order sedan dess.

– Det är ”ta här”, ”akta”, ”återfyll här” eller bara ”gräv, gräv, gräv”, säger Jonathan Pisoni.

Arkeologiska fynd görs ofta vid kajer och SH Bygg har arbetat mycket med att bygga och renovera just Stockholms kajer.

– Vi har snurrat runt på kajerna sedan 1988, säger Ulf Larsson, arbetsledare på SH Bygg och med 25 års erfarenhet av att arbeta på just kajer.

SH Bygg hamnar ofta på de mer kulturhistoriskt intressanta projekten i Stockholm.

– Det har blivit lite av en nisch, vi jobbar just nu även med att renovera slottets fasad, vi har också gjort arbeten på Riddarholmen, i Gamla Stan och i Stadshuset, säger Ulf Larsson.

Företaget, som grundades 1923, var till en början specialiserat på stensättning och arbetar fortfarande med att göra stenutsmyckningar när sådana uppdrag gives. SH Bygg arbetar också med måleri och asfalt men huvudsysslan är sten-, mark- och bygguppdrag.

Att det dyker upp arkeologiska godbitar när företagets anläggningsavdelning börjar gräva är således ingen överraskning.

– Sätter man skopan i backen i den här stan så hittar man nåt, konstaterar Jonathan Pisoni.

Läs gärna mer om hur schaktskyddsveteranen Bert Vetterfalk kämpar för säkrare schakter och hur arkeologerna arbetar för att få upp de intressanta vraken.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.062