23948sdkhjf

Snabba tryck i kvickleran

Millimeterprecision är målet när JR Rörtryckning trycker rör. De mindre pressas fram styrda av en egenutvecklad pilot medan de större dirigeras av styrrör.


Lilla Edet. Roger Nylundh, delägare i JR Rörtryckning AB, ser många fördelar med att trycka betongrör genom marken, inte minst när markförhållandena är osäkra.

– När vi trycker rören blir leran runt omkring orörd, det sätter sig aldrig, det blir inga bäddar och man behöver inte dränera bort vattnet eller påla ledningarna. Hade man försökt gräva ner ledningarna hade det behövts ett jättspontschakt.

Även miljömässigt ser han fördelar.

– Eftersom vi bara trycker bort leran i rören får all vegetation vara kvar, man slipper också många lastbilslass, säger Roger Nylundh.

Även om den eldrivna tryckstationen får ström av ett diesel powerpack är bränsleförbrukningen försumbar i jämförelse med reguljära grävprojekt, påpekar han.

– Det handlar kanske om 100 liter totalt.

Tryckningen sker oftast från en platsgjuten sänkbrunn till en annan. När brunnen är klar ställer man en container över, öppnar en lucka i golvet som man sedan skickar ner all utrustning igenom.

En tryckstation placeras i brunnen

– På ett sånt här projekt räcker det med 100-150 ton, säger Roger Nylundh.

Är röret som ska läggas högst 800 millimeter i diameter använder JR Rörtryckning en egenutvecklad utrustning som de kallar Multisystem.

– Vi har tagit fram systemet för att få en ännu bättre precision och dessutom se till att de som jobbar slipper bryta ryggen av sig eftersom de slipper handgänga stora rör, säger Roger Nylundh.

Multisystemet går ut på att trycka en pilot försedd med vinklar och kamerateodoliter hela vägen från startbrunnen till mottagningsbrunnen.

– Multisystemet klarar fem dimensioner: 200-, 300-, 400-, 500- och 600-millimetersrör, säger Roger Nylundh.

När piloten är på plats lastas rör ned i brunnen, de placeras runt den betydligt smalare piloten som sedan fungerar som styrmedel när rören trycks igenom marken.

– Tack vare piloten kan man ”styra”, eller korrigera avvikelser så att rören, som ofta ska bli en självfallsledning, hamnar precis rätt, de kanske ska ha precis 6,3 promilles lutning, kommenterar Tobias Wingqvist.

När alla rörsegment tryckts på plats dras piloten tillbaka.

Är betongrören större än 800 millimeter i diameter trycker man igenom rören utan pilot. I stället förses det första röret med en slags midja som gör det möjligt att korrigera eventuella avvikelser och därmed ändå åstadkomma den förväntade lutningen med stor precision.

– Styrröret är fem meter långt och styrs med en rörbar kona. Den har också vingar så att vi kan justera rotation och position, säger Roger Nylundh.

Röret måste hamna precis rätt i marken.

– Tryckningen ska komma fram inom en femkrona.

Rören är försedda med kamerateodoliter så att man kan kontrollera att man hamnat rätt och justera eventuella misstag.

– Vi får plushöjder, promillefall och referenspunkter av utsättarna, sen räknar vi på det och mäter från styrröret till tryckstationen, säger Roger Nylundh.

Rören trycks fram med hjälp av hydrauliska kolvar från en sänkbrunn eller en spontgrop till en annan sänkbrunn/spontgrop. Tekniken är välkänd men JR Rörtryckning har förfinat utrustningen för att förbättra precisionen.

– Det är en ständig utvärdering av grejerna, vi bygger om styrrör och förbättrar styrsystemet mest hela tiden, varje bult i vårt Multisystem är specialbyggd i vår verkstad i Lödöse.

Företaget har sex anställda och tar dessutom in folk vid behov.

– Vi kan lägga ner vilka dimensioner som helst, bara det finns jobb så har vi en lösning, säger Roger Nylundh.

Han och hans mannar arbetar oftast i lera.

– Men vi kan trycka rör även i sämre material som silt.

Rören som trycks är speciella genomtryckningsrör som ska stå emot påfrestningarna. De är ofta tillverkade av betong men det finns också keramiska rör och plaströr som ska vara syrafasta och beständiga.

Totala borrlängden blir ofta 100-150 meter och varje segment är ungefär 1-2 meter långt.

Arbetet förflyter för det mesta utan problem, men visst kan det dyka upp överraskningar.

– Man kan gå på berg, stenar, gamla schakter, pålar eller nedgrävda objekt som man inte räknat med. Men vi har inte stött på ett problem hittills som vi inte löst, säger Roger Nylundh.

Läs även om hur brunnen bör utformas , hur Styrud resonerar kring schaktfria tekniker och hur JR Rörtryckning trycker rör under E45 .

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.078