Snabbare byggstart med OPS
Regeringens nej till finansiering via OPS är inte en hållbar inställning, enligt 80 procent av dem som svarat på Leveranstidningen Entreprenads webfråga. Kombinerad T-bana och vägtunnel mellan Stockholm och Nacka är ett exempel på lämpligt OPS-projekt enligt Edvard Lind på Skanska.
2.ArlandaExpressStockholm Arlandabanan är ett av alldeles för få svenska OPS-projekt, enligt svaren på Leveranstidningen Entreprenads webbfråga. Bara 20 procent av dem som svarat på frågan tyckte: Nja. Det blir visserligen mer gjort, men vi skjuter skulden till våra barn.
Skanska har varit något av en pionjär för OPS-projekt både i Norden, Storbritannien och Latinamerika. Enligt presschef Edvard Lind tror Skanska att OPS kan vara en bra lösning.
– Men det beror på projektet, en del lämpar sig bättre än andra.
Han nämner som ett exempel förslaget om en kombinerad T-bana och vägtunnel under Saltsjön, den sista biten av Östra Länken som också skulle innebära T-bana till Nacka.
– Projektet tror vi skulle passa väldigt bra att genomföra som en OPS-lösning. Vårt förslag innebär att vi finansierar bygget av tunneln genom att ta ut avgifter av vägtrafiken under en fastställd koncessionstid innan vi lämnar över tunneln till staten, säger Edvard Lind.
– Vi tar en risk, visst. Kalkylen bygger på att det blir så mycket trafik som vi tror att det blir.
– Fördelen med en sådan lösning är att man snabbt kan komma igång och bygga ett mycket angeläget trafikprojekt i Stockholm, säger Edvard Lind.
Snabbheten är också det Stockholms Handelskammare tar fasta på när det gäller kostnadsaspekten för OPS,
– Tid är pengar. OPS-lösningar är ett mycket effektivt sätt att bygga ut infrastruktur. Erfarenheter från USA och England visar att metoden är billigare, snabbare och leder till högre kvalitet, säger Andreas Åström, kommunikationschef.
När projekt försenas under flera år handlar det om väldigt mycket pengar.
– Att bygga ny infrastruktur innebär att ta sig från punkt A till B. Om det hela tiden uppstår förseningar, uppstår stora samhällsekonomiska förluster, säger Andreas Åström.
Jan–Eric Nilsson, professor vid Statens väg- och transportforskningsinstitut anser innan ställningstagande att OPS måste prövas i kontrollerade former med utvärdering.
– Tre, fyra projekt bör genomföras på ett sätt att där allmänheten ges insyn.
OPS-finansierade Nya Karolinska är enligt Jan-Eric Nilsson ett lysande exempel på hur man inte ska göra.
– Allt är hemligt och i slutändan blev det ju en politisk uppgörelse som resulterade i att kontraktet med Skanska gjordes om för att få med Socialdemokraterna.
– Detta är ett bygge med mycket nollor som kostar mycket för skattebetalarna. Jag har förgäves försökt få insyn. Att få veta hur pengarna används är en demokratisk angelägenhet för dem som betalar, säger Jan–Eric Nilsson.
Han pekar på att hänsyn måste tas till att vissa delar i en upphandling är kommersiellt känsliga.
– Det handlar om att skydda de idéer företagen tar med sig in i projektet, säger Jan–Eric Nilsson.
Fotnot: Öresundsförbindelsen är inte ett OPS-projekt men visar på den påverkan stora infrastrukturprojekt ger.