Förbrukat fett tänder juleljusen
Nu inleds högsäsongen för stearinljus, bara en av många produkter tillverkade av återvunnet fett. För hämtning av stora fettkärl upp till 1 000 liter använder Svensk Fettåtervinning en elektrisk pallyft, fast i trång stadsmiljö gäller smidigare lösningar med lastbil.
2.svenskfett. jpg Med en flakförsedd Volvo FM 9 går färden runt till restauranger, gatukök och butiker i Storstockholmsområdet och hämtar returfett.
Med en flakförsedd Volvo FM 9 går färden runt till restauranger, gatukök och butiker i Storstockholmsområdet och hämtar returfett. Stockholm. Svensk Fettåtervinning är ett familjeföretag vars anor sträcker sig ända tillbaka till slutet av 1950-talet. Från det att man inledningsvis arbetade med animaliskt fett från slakterier och charkuterier i första hand, har inriktningen sedan slutet av 1970-talet koncentrerats till att omfatta uppsamling och rening av uttjänta vegetabiliska matfetter och frityroljor. Idag är man en av de ledande aktörerna på den svenska marknaden och insamling av fett med egna fordon sker från Ystad i söder till Östersund i norr. Utanför detta område tar man hjälp av externa transportörer, främst DB Schenker.
Två till tre dagar i veckan kör chauffören Kent Hansson runt till restauranger, gatukök och butiker i Storstockholmsområdet och hämtar returfett med en flakförsedd Volvo FM 9. Företaget har närmare 1 200 kunder i regionen och uppsamlingen sker i kärl från 60 till 1000 liter. Storlek och antal kärl bestäms av kundens behov och utrymme och vanligast är 200-liters fat. Kärlen och faten kontrolleras och byts sedan ut vid periodiskt återkommande hämtningsturer med individuellt anpassade tömningsintervaller.
– Det innebär att kunderna sällan eller aldrig behöver kontakta bolaget för att få sina fulla behållare utbytta. En lösning som många tycker är bekväm, säger Kent Hansson.
Insamlingen i Stockholm handlar mycket om att på ett smidigt sätt ta sig fram i tät trafik och på trånga gator. För att göra detta så smärtfritt som möjligt gjordes en noggrann avvägning vid upphandlingen för att optimera förhållandet mellan framkomlighet och nyttolastförmåga.
– Hänsyn togs vid fordonsbeställningen till längd och höjd men också till hjulbasen, vilken har en stor inverkan på framkomligheten, säger Kent Hansson.
– En liten lastbil är naturligtvis att föredra med tanke på framkomligheten, samtidigt får inte lastkapaciteten bli för liten då detta innebär fler transporter och därmed högre transportkostnader samt ökad miljöbelastning.
Resultatet blev en lastbil med totallängden 8,25 meter och en hjulbas på 4 300 millimeter. Volvons flak på sex meter rymmer precis 40 stycken 200-liters fat och har monterats av Wagnfabriken i Tranås. Likaså är bakgavelslyften från Zepro.
Med tanke på att lastbilen st500kulle köras nästan uteslutande i stadstrafik kändes den automatiserade växellådan I-shift nästan som ett självklart tillval. För att minska miljöpåverkan har fordonet försetts med ett CRT partikelfilter från Eminox, vilket uppges reducera de skadliga utsläppen av partiklar, sot och aska samt kolväten med 80 – 95 procent. Miljöprofileringen är viktig för företaget och verksamheten är sedan tio år tillbaka certifierad enligt både ISO 9001 och ISO 14001.
Kent Hansson är en av företagets tre chaufförer. Oftast kör han ensam men denna dag finns förstärkning i form av chauffören Robban Johnsson. För Robban är annars hela Sverige arbetsfältet. Han ligger ute i veckorna, i regel från tisdag till och med torsdag.
Snart ska han bli pappa men tycker ändå att arbetet går ihop med familjeliv.
– Min fru brukar faktiskt säga att det är skönt att vara ifrån varandra för då tröttnar man inte på varann, säger Robban Johnsson.
När anhalten är en gränd bakom Hötorget fälls bakgavelslyften ner. Tomma tunnor lastas av och sedan bär det av bakvägen, in i gången till en restaurangs soprum. Mycket riktigt kommer en kock farande för att tömma det glänsande innehållet i en kastrull. En full tunna väger 200 kilo och för att hantera dessa har man en specialkonstruerad fatkärra till hjälp. Med inövad precision kör Robban in kärran under faten och en efter en byts tunnorna ut. Det stannar på totalt tre fat. Innan Kent spänner fast locket på kärlet lägger han en vanlig sopsäck över öppningen. Den fungerar som en extra packning och minimerar risken för onödigt spill.
– Då slipper vi städa, säger Kent Hansson.
Därefter fortsätter färden.
Ett konstant problem är att allmänheten parkerar där den inte får parkera, på lastzoner.
– I Västerås i förra veckan var tre lastzoner i rad på samma gata upptagna av personbilar, säger Robban. De stannar väl till för att köpa något men på något sätt löser man det ändå.
Kent Hansson har 20 år bakom sig på företaget. Han startade sin anställning med att arbeta två dagar i veckan på fabriken för återvinning utanför Norrköping.
– Det känns bra att kunna den processen också.
Några olyckor när man ska försöka ta sig fram i ett myller av andra fordon och människor? Jo, det inträffar.
– Jag har inte kört sönder en backspegel på fem år men på grund av olyckliga omständigheter har det blivit några krockar under åren.
– Lyckligtvis aldrig med personskador, säger Kent Hansson.
Cyklister utgör det största orosmomentet.
– Det är grymt mycket cyklister i innerstaden nu för tiden. De kommer i hög fart från alla håll. När man kör lastbil ser man ibland inte ens huvudet på en cyklist som far förbi, säger Kent Hansson.
När är det mest fett som ska hämtas? Svaret är kanske inte förvånande.
– Till jul är det mest. Sedan minskar fettmängden i januari för att öka i februari igen, säger Kent Hansson.
Årstiden som stundar innebär givetvis vissa besvär, men sällan så stora att hämtningen måste ställas in. Robban Johnsson minns dock en snöstorm i Gävle för flera år sedan då det var omöjligt att forcera snödrivor.
– Klart är att det blir jobbigare att dra tunnorna genom snön.
Hämtningar på bakgator är inte lätta och Gamla stan med sina erkänt trånga och medeltida gränder kan vara en rysare. Här används företrädesvis små kärl i storleken 60 liter. Svensk Fettåtervinning har fått dispens för att kunna framföra fordonet i stadsdelen.
– Då kan vi köra trots att lastbilen är 25 centimeter för lång, säger Kent Hansson.
Där det är trångt behövs smidiga lösningar men hos exempelvis livsmedelsindustrier i ytterområden behövs effektivare lösningar för att kunna hantera stora mängder returfett. Därför har företaget investerat i en elektrisk pallyft som enkelt bär kärl i storleken från 600 upp till 1000 liter, så kallade IBC-behållare. Det insamlade fettet körs sedan till företagets anläggning strax utanför Norrköping.
– Där vidtar en kvalitets- och miljösäkrad flerstegsrening och slutresultatet blir en råvara med så hög kvalitet att den med fördel inom kemteknisk industri ersätter jungfruliga oljor och fetter, inte sällan palmoljor från stora plantager i Sydostasien, säger Christian Landqvist, vd för svensk Fettåtervinning.
På så vis motverkar faktiskt fettåtervinningen skövlingen av regnskog. Återvunna fetter och oljor används som råvara vid tillverkning av fettsyror och glycerol för tekniska applikationer.
– Produkterna som bildas när fettmolekylen delas har ett brett användningsområde och kan nyttjas till en lång rad långlivade och många gånger högpresterande produkter som bland annat tvål- och tvättprodukter, papperskemikalier, målarfärg, plast, gummi eller biobränsle, säger Christian Landqvist.
En annan välkänd produkt som helt och hållet består av fettsyra och nu inleder sin köpstarkaste tid med kulmen på självaste julafton, är stearinljuset.