Med snön kommer klarsynen
Kravet på organisationsförbättring kan definitivt tolkas som att även Anders Ygeman nu anser att huvudproblemet inte finns hos utförarna utan hos den statliga beställaren.
Utanför redaktionsfönstret faller snön som lagt sig i ett täcke som hunnit bli några centimeter tjockt. Än så länge genererar underlaget så pass mycket värme att gatorna ser mer svarta ut än vita, men samtidigt kommer fler och fler signaler om att det kan bli mycket vitt på gator, vägar och järnvägar under de kommande månaderna. Inte för att det kommer mycket snö, utan för att den kommer att ligga kvar.
Ett av ropen på hjälp kommer från Sveriges åkare som befarar att en stor del av vinterns snöröjning kommer att försenas avsevärt på grund av en nytolkning av de regler som gäller för kör- och vilotider.
Åtskilliga förare som arbetar med snöröjning har andra uppdrag dagtid, men har kunnat få dispens för att avbryta sin lagstadgade vila. Polisen, som tidigare ansvaret för tillsynen har haft en pragmatisk syn på regelverket. Ambitionen att medverka till ökad trafiksäkerhet har vägt tungt och förarna har därför kunnat flytta fram sin viloperiod några timmar. Den möjligheten utesluts nu när Transportstyrelsen tagit över tillsynsansvaret.
Enligt Transportstyrelsen kan inte en förare som gjort ett helt arbetspass under dagen påbörja snöröjning förrän 24 timmar efter det att passet påbörjades på morgonen. I praktiken betyder det att röjningen efter ett snöfall som startar på kvällen inte kan komma igång förrän på morgonen dagen efter. Den förare eller det företag som ertappas med att bryta mot reglerna för att ge den nödvändiga samhällsservicen kan räkna med tuffa straff, för företag kan det handla om skadestånd på upp till 200 000 kronor.
Huruvida det blir lika illa för järnvägstrafiken tvistar de lärde – i det här fallet fackförbundet Seko och Socialdemokraterna i ena ringhörnan och Trafikverket i den andra. Enligt Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm är det ingen ko på isen – tvärtom ska erfarenheterna från de gångna tuffa vintrarna och ett rejält kapitaltillskott ha gjort att Trafikverket står bättre rustat än någonsin.
Bland annat hävdar generaldirektören att han för åren 2012 och 2013 fått fyra miljarder kronor extra för järnvägsunderhåll och investeringar.
Problemet är, enligt Sekos förbundsordförande Janne Rudén och trafikutskottets ordförande Anders Ygeman (S) att årets pengar redan är slut. Dessutom antyder de båda kritikerna att generaldirektören tycks ge olika budskap beroende på vem han talar med. Bland annat hänvisas till ett möte med Riksdagens trafikutskott där Gunnar Malm själv tog upp att underhållsbudgeten för de närmaste tre åren inte klarar de nivåer som krävs för ett fungerande underhåll.
Dessutom hävdar de att beskedet om den tömda kassan lämnades av infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd redan i september.
En udda detalj i de båda kritikernas argumentation är att de i ett debattinlägg i Dagens Nyheter bland annat kräver en bättre organisation för att järnvägsresenärerna ska få den trafik de förtjänar. Det kravet må vara välbefogat, men rimmar väldigt illa med det tidigare kravet från Anders Ygeman och hans trafikutskott att järnvägsunderhållet ska förstatligas. Kravet på organisationsförbättring kan definitivt tolkas som att även Anders Ygeman nu anser att huvudproblemet inte finns hos utförarna utan hos den statliga beställaren.