Flyttskatt hotar småhusbyggandet
Under årets nio första månader påbörjades inte mer än 4 450 småhus i Sverige, enligt SCB. Anledningen till det synnerligen låga igångsättandet är den så kallade flyttskatten, hävdar nu Villaägarna.
– Den bostadspolitiska debatten handlar enbart om hyresrätten medan den verkliga krisen pågår i det tysta för småhusbyggarna, säger Daniel Liljeberg, chefekonom på Villaägarna.
Det finns hyggligt stora förväntningar om att byggandet av flerfamiljshus nu äntligen börjar ta fart igen. Jämfört med förra årets tre första kvartal är uppgången 39 procent, om än från en mycket låg nivå. Även byggandet av småhus har ökat, men inte med mer än nio procent jämfört med 2012 som var ett mycket svagt år. I praktiken har småhusbyggandet inte legat på en sådan låg nivå sedan krisåren på 1990-talet.
Det anmärkningsvärda är att förutsättningarna skiljer sig avsevärt. År 1997 pressades nybyggandet av höga räntor och låga priser på befintliga hus. I dag är läget närmast det omvända, men byggandet hamnar trots det på en rekordlåg nivå. Och Daniel Liljeberg är helt övertygad om att boven finns i dagens skattesystem som skapar lika ovälkomna som förödande inlåsningseffekter.
– Hushållen som ska finansiera de nya husen är inlåsta i sina nuvarande bostäder av flyttskatter. Sverige har nämligen Europas högsta flyttskatter, säger Daniel Liljeberg.
Budskapet är att trycket på bostadsmarknaden skulle lätta avsevärt om småhusbyggandet tilläts lyfta till en mer normal nivå. Anledningen är helt enkelt att de som flyttar in i nya småhus lämnar bostäder som andra hushåll i sin tur kan flytta in i.
Därför står en avveckling av flyttskatterna högt på Villaägarnas önskelista. Därutöver vill förbundet att det kommunala planmonopolet inskränks, med motiveringen att en sådan åtgärd skulle leda till ett ökat utbud av byggbar mark samt lägre markpriser.