som än så länge inte uppmärksammats i Sverige, säger Karin Pettersson, som konstaterar att det är cementen i betongen som ger de här egenskaperna.
De nya rönen publicerades nyligen i tidskriften Environmental Science & Technology. Bedömningen är att betongkonstruktionerna enbart i Sverige tillsammans tar upp sammanlagt ungefär 300 000 ton koldioxid per år
Det är betydligt mer än vad man tidigare trott och därmed betydligt större motvikt till den koldioxid som genereras då cementen tillverkas.
– Det rör sig om i snitt 17 procent lägre belastning, vilket är en betydande skillnad i rätt riktning. Beräkningarna är helt baserade på betong. Tar vi med till exempel putsbruk i bilden blir effekten ännu större eftersom porösa material med cementinnehåll tar upp ännu mer koldioxid, hävdar Karin Pettersson.
som bindemedel i olika byggnadsmaterial som koldioxiden börjar tas upp och lagras i materialet. Ju längre tiden går desto djupare går koldioxidlagringen, den så kallade karbonatiseringen, in i materialet.
Den här processen har hittills främst betraktats som ett problem eftersom den kan medföra att armeringsstål rostar i karbonatiserad betong. Karin Pettersson anser dock att de nya rönen stärker de cementbaserade byggmaterialens konkurrenskraft på grund av dagens krav på att snabbt minska utsläppen av koldioxid.