ut pengar till statliga infrastrukturprojekt väntar man sig ibland ett tillskott från andra håll, så kallad medfinansiering. Flera genomförda och planerade projekt har fått kommunal medfinansiering, till exempel Motalabron och dubbelspåret till Mjölby, E4-bron i Sundsvall och tunnelbaneutbyggnaden i Stockholm
Sveriges kommuner och landsting kritiserar dock att påfundet att kommuner och landsting ska vara med och betala för statliga projekt.
– Det blir allt vanligare att staten kräver medfinansiering från kommuner och landsting för att satsningar på nationell infrastruktur ska bli av. Det gäller såväl vägar, järnvägar som sjöfart. Medfinansiering från kommuner och landsting är ett undantag som har blivit regel, säger SKL:s ordförande Anders Knape i ett pressmeddelande.
SKL betecknar situationensom problematisk och uppger att kommunerna tvingas till svåra prioriteringar.
– Att det satsas på statlig infrastruktur är mycket viktigt för deras utveckling, men resurserna är begränsade. Och att finansiera statlig infrastruktur ligger egentligen utanför kommunernas och landstingens ansvarsområde, säger Anders Knape.
SKL hävdar i en skrivelse att
utbyggnad, drift och underhåll av nationella stråk är ett statligt ansvar, och uppmanar regeringen att reda ut vad som ska gälla i fortsättningen.
– Vi vill nu att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att lägga fast hur statlig infrastruktur ska finansieras och om medfinansiering ska komma ifråga. Staten måste ha en långsiktigt hållbar strategi för hur Sverige ska möta behovet av ny infrastruktur, säger Anders Knape.
.