konkurs 2007 och anläggningen anses vara i dåligt skick, med bland annat zinkutsläpp som följd. 2012 tog Mark- och Miljödomstolen beslutet att gruvan skulle saneras, två år senare fick länsstyrelsen i Västerbotten 70 miljoner i statsbidrag för åtgärder under åren 2014-2016 och SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) blev huvudman för uppdraget. Åtgärdsförberedelserna uppges nu vara i full gång, tanken är att minimera vattentillströmningen till gruvans överbelastade sedimentationsdamm och förhindra slamflykt från densamma. och avvattnas, slammet ska tas om hand, det större dagbrottet ska fyllas igen med gråberg från gråbergsupplaget, detta ska i sin tur sluttäckas medan det mindre dagbrottet ska återställas med moränmassor. En ny vattenreningsanläggning för lakvatten från det täckta dagbrottet ska införas, man måste också muddra, avvattna och ta hand om slammet, samt riva dammkonstruktionen för att kunna återskapa dalgången.
Svärtträskgruvan saneras
Svärtträskgruvan i Västerbotten ska saneras, ett omfattande uppdrag där hela dalgången ska återskapas.
konkurs 2007 och anläggningen anses vara i dåligt skick, med bland annat zinkutsläpp som följd. 2012 tog Mark- och Miljödomstolen beslutet att gruvan skulle saneras, två år senare fick länsstyrelsen i Västerbotten 70 miljoner i statsbidrag för åtgärder under åren 2014-2016 och SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) blev huvudman för uppdraget. Åtgärdsförberedelserna uppges nu vara i full gång, tanken är att minimera vattentillströmningen till gruvans överbelastade sedimentationsdamm och förhindra slamflykt från densamma. och avvattnas, slammet ska tas om hand, det större dagbrottet ska fyllas igen med gråberg från gråbergsupplaget, detta ska i sin tur sluttäckas medan det mindre dagbrottet ska återställas med moränmassor. En ny vattenreningsanläggning för lakvatten från det täckta dagbrottet ska införas, man måste också muddra, avvattna och ta hand om slammet, samt riva dammkonstruktionen för att kunna återskapa dalgången.