Trots hög byggtakt ökar bostadsbristen. Enligt Boverket rapporterar 255 av 290 kommuner om underskott på bostäder. Bilden bekräftas nu i en undersökning som Demoskop utfört på uppdrag av Sveriges Byggindustrier där nio av tio kommunpolitiker ser ett stort byggbehov.

– Hela 92 procent av kommunpolitikerna anser att behovet att bygga nya bostäder i deras kommun är mycket stort eller stort. Det finns också en betydande oro över hinder för nybyggnad, säger Björn Wellhagen, näringspolitisk chef på branschorganisationen Sveriges Byggindustrier.

58 procent av de 4 181 kommunpolitiker som intervjuats svarar att tillgången till bostäder är mycket dålig eller dålig i deras kommun. Endast tolv procent menar att den är mycket bra eller bra.

Den dåliga tillgången till bostäder skapar oro i stora delar av landet. Störst tycks problemen vara i storstäderna, men även i glesbygd blir behoven av nya bostäder allt större.

– Bostadsbristen ökar när de större städerna växer. Samtidigt söker mindre kommuner med ljus och lykta för att ordna tak över huvudet åt flyktingar. Att bristen på bostäder inte bara är ett storstadsfenomen bekräftas av kommunpolitikernas svar, konstaterar Björn Wellhagen.

Däremot varierar problembilden. Bland annat tyder undersökningen på att hushållens finansieringsmöjligheter och bristen på lokal infrastruktur betraktas som betydligt större tillväxtproblem i glesbygd än i storstäderna.

En intressant iakttagelse är att studien visar att även intervjupersonens ideologi spelar stor roll för de svar som ges.

Exempelvis är en vanlig uppfattning bland borgerliga kommunpolitiker att regelkrångel som överklaganden av detaljplaner och bygglov, skydd av riksintressen, strandskyddsregler, energikrav och arbetskraftsbrist är mycket stora problem.

Undersökningen visar att rödgröna kommunpolitiker är mer oroliga för hushållens betalningsförmåga för hyresrätter och bristande möjlighet att ordna finansiering. Varken miljöpartister eller vänsterpartister ser till exempel strandskyddsreglerna som ett stort hinder för nybyggnad av bostäder.

– Rikspolitiken försöker strama åt skuldsättningen. Men rödgröna kommunpolitiker verkar snarare oroa sig för restriktioner så som amorteringskrav och ett eventuellt skuldkvotstak”, menar Björn Wellhagen.

Lars Redtzer, infrastrukturansvarig på Sveriges Byggindustrier, menar att ett bra sätt att få fart på bostadsbyggandet är investeringar i infrastruktur.

Inte minst spårbunden trafik kan göra platser som i dag upplevs som oattraktiva mer tillgängliga. Där finns en stor potential, säger han.

– Befolkningstillväxten, bristen på bostäder och behovet av en minskad miljöbelastning är akuta samhällsutmaningar. Om vi inte lyckas låsa in statliga pengar till infrastruktursatsningar blir målet på 700 000 påbörjade bostäder fram till 2025 svårt att nå, betonar Lars Redtzer.

En betydligt mer kontroversiell lösning på bostadsbristen har lanserats av Vänsterpartiet som kräver ett statligt byggbolag med uppgift att bygga bostäder för människor med ”vanliga plånböcker”. Förslaget avfärdas dock av Björn Wellhagen.

– Sverige är ett högkostnadsland. Kostnaderna för utbildning, transporter och livsmedel tillhör EU:s högsta. Byggbranschen är inget undantag. Nivån på löner, material och maskiner är höga i Sverige. Även våra tuffa miljö- och säkerhetsregler påverkar priset på den färdiga bostaden. Vilka krav vill Vänsterpartiet tumma på för att pressa kostnaderna i byggbranschen?, frågar han.

– Vi har redan 97 000 byggföretag i Sverige. Det är inte uppenbart att bokrisen löser sig för att det blir 97 001, betonar Björn Wellhagen.