23948sdkhjf

Snabbt tåg – men inte snabbast möjliga

Trafikverkets infrastrukturplan innehåller förslag om att höghastighetsbanan ska byggas för 250 km/h istället för 320 km/h.
Under torsdagen presenterade Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon deras förslag till plan för infrastrukturen mellan 2018 och 2029. Flera stora projekt togs upp inom järnvägen, vägnätet och sjöfarten. Ett av dessa var den nya höghastighetsbanan Ostlänken.

Enligt deras förslag ska banan byggas för en hastighet på 250 km/h, inte 320 km/h. Anledningen till det är att det ska vara lättare att utnyttja full hastighet under arbetetstid på de sträckor som färdigställs. Spåren ska byggas för persontrafik med ballasterat spår.

– Vi anser att om man ska bygga i etapper då är det viktigt att säkerställa att vi kan få direkt nytta av de investeringar vi gör. Skulle man bygga en högre hastighet skulle det dröja länge med en etappvis utbyggnad innan man de facto kan utnyttja. Det innebär att vi i så fall binder mycket resurser under som inte kan utnyttjas under den perioden, sa Lena Erixon under presskonferensen.

Det tror också att det skulle innebära problem för operatörerna att investera i nya tåg, då det blir betydligt dyrare att investera i snabbare tåg om man inte skulle kunna få sträckor att utnyttja kapaciteten fullt ut.

Utformningen av Ostlänken, med dess stationer, skulle tidsvinsten enligt Trafikverket bara bli sex minuter med den högre hastigheten 320 km/h. Det alternativet skulle kosta 10 miljarder mer. En summa Trafikverket inte kunde motivera för sex minuters snabbare tågresa.

Tanken är att byggnationen ska börja med sträckorna Järna-Linköping och Lund-Hässleholm. Stora resurser kommer också läggas på bland annat Västra stambanan, Södra stambanan, Stålpendeln mellan Hallsberg och Luleå samt Malmbanan.

712 miljarder till infrastruktur
Totalt ligger 622 miljarder kronor ligger i regeringens pott för perioden. 333 miljarder går till utveckling. 124 miljarder satsas på underhåll av järnväg, vilket är en ökning med 47 procent. 165 miljarder läggs på underhåll av väg.

Utöver det tillkommer 90 miljarder från avgifter och medfinansiering.

Lovar punktlighet och ny teknik
De kommer att byta ut eftersatta spårnät och samtidigt ska ett nytt omledningssystem säkras, vilket ska ge en kvalitetsförbättring i hela systemet, enligt Lena Erixon.

– Det här är viktigt, för det möjliggör att vi får ett järnvägsnät i Sverige som är mindre sårbart, som är betydligt mer robust och som därmed också blir punktligare, sa hon.

Ett antal satsningar på ny teknik kommer också göras under perioden, för att bli mer digitalt. Bland annat ska nya tågledningssystem och kapacitetsfördelningssystem införas. Information om hela anläggningen ska samlas för att få en samlad bild av hur järnvägsanläggningen mår och tillsammans med det ska ett digitaliserat underhållssystem till. Utöver det ska ett digitalt övervakningssystem och helt nytt signalsystem implementeras. Signalsystemet blir en anpassning till standarden i övriga Europa och kommer ske successivt.

I samband med att Trafikverket lämnade över planen till regeringen, skickade man även ut den på öppen remiss fram till 30 november. Synpunkterna kommer därefter sammanställas för att fungera som underlag. Regeringen kommer att lägga fram den slutgiltiga planen under våren 2018.

Planens huvudsakliga syften
• Återställa och utveckla järnvägens funktionalitet.
• Främja säkra och funktionella vägar och höja säkerheten för oskyddade trafikanter.
• Främja över yttningen av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart.
• Bidra till fungerande och hållbara miljöer i städerna och erbjuda en grundläggande standard på landsbygderna.
• Minska transportsektorns miljöpåverkan utifrån den nationella planens roll.
• Skapa förutsättningar för att utveckla morgondagens transportsystem.
Källa: Trafikverket
Kommentera en artikel (3)
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.063