Den tekniska utvecklingen i moderna fordon ger nya möjligheter att påverka fordonen utifrån. En modell är geostaket som kan förhindra eller begränsa fordonens rörelser inom avgränsade områden. Dels kan tekniken användas för att säkerställa att endast fordon med särskilt tillstånd kan köras innanför det digitala stängslet. Dels kan hastigheten för fordonen tekniskt begränsas till exempelvis sju kilometer i timmen i ett gångfartsområde, något som försvårar användning av fordon i terrorattacker. Ytterligare ett användningsområde är att styra vilken drivlina som används i ett fordon, exempelvis vid inträde i en miljözon.

De möjligheter som modern teknik erbjuder har nu inspirerat regeringen till att utreda eventuella användningsområden ytterligare. I ett första steg har Trafikverket tilldelats uppdraget att testa geostaket i demonstrationsprojekt i urban miljö. I uppdraget ingår att utveckla relevanta befintliga forsknings- och innovationsprogram där geostaket inkluderas.

– Regeringen vill främja utvecklingen av digitala innovationer som kan bidra till att skapa säkrare och attraktivare stadsmiljöer. Det här är ett led i att skapa ett uppkopplat transportsystem med digital infrastruktur, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Med på tåget är även bransch och kommuner. Bland annat träffades representanter för regering, Trafikverket, Scania, Volvo samt städerna Göteborg och Stockholm i våras och beslöt då tillsammans att ta krafttag kring digitala lösningar i stadstrafiken. En påskyndande, om inte utlösande, faktor var terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm tidigare i år.

I de diskussioner som följde efter attacken lyftes geostaket fram som en teknik som kan ha goda möjligheter att fungera tillfredsställande i många avseenden: effektivare transporter, sänkt hastighet, minskade växthusgasutsläpp, minskat trafikbuller, förbättrad utomhusluft och ökad trafiksäkerhet har nämnts i sammanhanget.

Uppdraget ska slutredovisas till Näringsdepartementet i Trafikverkets årsredovisning för 2018.

Ett sidospår är att myndigheten Trafikanalys dels ska undersöka vilka alternativa lösningar som finns för att transportera gods på ett säkert och miljöanpassat sätt och dels föreslå åtgärder för säker användning av tunga fordon i urbana miljöer. Ytterligare en del i åtagandet är att stimulera helt andra transportlösningar som skulle kunna vara ökad användning av lätta lastbilar, elfordon, fraktcyklar eller underjordiska transportsystem.

Den teknik som kommer att användas betraktas som välkänd, men tillämpningarna blir delvis nya. Tidigare har exempelvis en GPS-enhet gjort det möjligt att rapportera kooordianter, det vill säga förflyttningar, och därmed kunnat hålla koll på fordon och gods. I fortsättningen blir det väl så viktigt att dämpa farten eller till och med stoppa vissa fordon. Om systemet ska användas som säkerhet mot terroristattacker blir det också viktigt att exempelvis GPS-signalerna inte tappas bort och att inte heller någon av systemets övriga delar fallerar. Systemet måste också skyddas från hackare och andra former av yttre påverkan. Då återstår fortfarande problemet med att alla bilar inte är försedda med GPS.

Även andra digitala lösningar - exempelvis stöldspärrar i bilarna - är tänkbara alternativ. Det kan exempelvis krävas en dongel runt halsen på föraren eller ett fingeravtryck för att starta fordonet. Risken med en sådan lösning är att den kan sätta bilens förare i fara. De flesta inblandade tycks dock vara överens om att den valda lösningen inte får göra förarens arbete mer riskfyllt. Inget är vunnet om fordonsföraren kidnappas och tvingas köra enligt kidnapparnas direktiv.