23948sdkhjf

Forskare vill ge betong extra liv

I dag används betongavfall huvudsakligen som fyllnadsmaterial. På Högskolan i Borås är ambitionen betydligt högre. Därför drivs ett forskningsprojekt där målet är att undersöka möjligheten att använda återvunnen betong som ballast i ny betong.

Hösten 2017 kompletterades verksamheten vid Högskolan i Borås med ett betonglabb. Därmed lades grunden till en betongforskning som utvecklats snabbt och nu bedrivs inom två huvudområden: ballast och återvinning av betong samt betongmaterial.

Ett av de aktuella projekten drivs av Madumita Sadagopan, doktorand inom samhällsbyggnad som undersöker hur återvunnen betong kan användas i ny betong.

– Vi ser att det finns en stor miljövinst i att återvinna betong. I stället för att använda naturgrus eller krossat berg kan vi återanvända betongavfallet som ballast i ny betong, och på så sätt påverkar vi ekosystemet mindre. Dessutom förlängs den tekniska livslängden på betongen, säger Madumita Sadagopan.

I dag används betongavfall bara som fyllnadsmaterial på deponi eller i vägar. Jag vill visa att det finns mer högvärdiga användningsområden, till exempel som bärande element i betongkonstruktioner.

Råvara finns det gott om. Bland annat finns stora mängder betongavfall att hämta från hus och exempelvis broar som rivs, men också från restprodukter från betongindustrin.

I forskningsprojektet används material som hämtas från fastigheter som rivs i AB Bostäders fastighetsbestånd. Parallellt undersöks hur Ulricehamns Betong (UBAB) och Hedareds Sand & Betong kan återanvända sitt eget avfall i ny betong. Även NCC Recycling är kopplat till det femåriga projektet som är ett samarbete mellan högskolan och CBI Betonginstitutet, ingående i Rise, Research Institutes of Sweden. De tester som krävs för projektet fördelas mellan högskolans betonglabb och CBI Betonginstitutet.

– Under 1980-talet bedrevs mycket forskning om material och konstruktioner i betong. Men det är först under senare år som återvinningsfrågor i betong har kommit i fokus, samtidigt som Sveriges miljömål och krav på hållbar utveckling har börjat gälla, säger Madumita Sadagopan som i grunden är byggingenjör med masterutbildning i resursåtervinning.

Målet är att forskningen ska resultera i att all ballast i ny betong ska kunna ersättas med gammal krossad betong. Detta undersöks på tre olika betongrecept för att kontrollera om man kan komma upp i hållfastheter nära den ursprungliga betongen.

Vi testar bland annat egenskaper av den krossade betongen såsom vattenabsorption och partikelgradering. Meningen är att kunna karakterisera den krossade betongen som lämplig ballast till ny betong med bra hållfasthet och arbetbarhet. Men det finns också en annan aspekt som vi vill titta närmare på, nämligen logistiken och marknadspotentialen med återvinning av betong. Därför har vi påbörjat närmare samarbete med Industriell ekonomi och logistik här på högskolan.

Även två grupper av studenter från Byggingenjörsutbildningen är kopplade till projektet för att genomföra sina examensarbeten inom karakterisering av betongballast och proportionering av betong med betongballast, säger Madumita Sadagopan.

På högskolan genomförs också ett examensarbete som knyter an till projektet. Där är målet att ersätta det naturgrus som används som ballast i betong med krossat berg, ett material som i sina egenskaper liknar krossad betong. Även i detta projekt samarbetas med Ulricehamn Betong. Bland annat undersöks hur olika grader av ersättning av naturgrus påverkar betongens arbetbarhet och tryckhållfasthet.

Projektet finanseras av Rise, Högskolan i Borås och Gunnar Ivarsons stiftelse som skapats av byggmästaren Gunnar Ivarson som bland annat grundade Wäst-Bygg 1981, ett byggföretag som inte minst profilerat sig inom just hållbart byggande.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.094