23948sdkhjf

Ledare: Bolunds bonöt

Det krävs insikt om den skadeverkan som följt i spåren av kreditrestriktioner som bolånetak och amorteringskrav.

En av de knäckfrågor som den nyss tillträdda regeringen måste ta tag i med omedelbar verkan är bostadssituationen. En redan tidigare minst sagt prekär situation försämrades ytterligare under den förra mandatperioden. Kraftigt skärpta krav på bostadsköparna är en väsentlig orsak till att antalet påbörjade bostadsrätter, enligt Boverkets beräkningar halveras mellan 2017 och 2019. samtidigt minskar byggandet av småhus med ungefär 20 procent.

Boverket har under senare år reviderat ner sin uppfattning om hur många bostäder som byggas för att dagens bostadsbrist ska lösas. Nu är man nere i 67 000 per år, trots det är det långt över de 54 500 som enligt peliminära beräkningar började byggas under 2018 – och ännu längre ifrån de 51 000 bostäder som bedöms byggas i år.

En undersökning utförd för Stockholms Handelskammares räkning i slutet av förra året pekar på att bostadsbristen i enbart Stockholmsregionen medför fyra miljarder kronor i tappade skatteintäkter och 36 miljarder i utebliven tillväxt – varje år.

Det är en av de mer anmärkningsvärda följderna av att många människor inte ens kan flytta till regionen för att vare sig studera eller arbeta. Långsiktigt innebär det också att företag avstår från nysatsningar därför att det inte finns kompetent arbetskraft att tillgå.

Det här blir en svår nöt att knäcka för den nya bostadsministern Per Bolund som tagit över efter sin partikamrat Peter Eriksson.

I ett avseende är dock Per Bolund betydligt lyckligare lottad än sin företrädare eftersom statsministern tycks ha lärt sig en del av sina nya stödpartier. Bland annat lovade han i regeringsförklaringen att bostadsbyggandet ska göras snabbare, billigare och mer hållbart och att rörligheten på bostadsmarknaden ska öka. Även löften om en reformerad hyresmodell lovar gott.

En förändring värd att notera är att bostadsministern nu flyttar in på finansdepartementet. Det ger ökad tyngd och förhoppningar om en fungerande finansiering som är själva grundförutsättningen för att det havererade bostadsbyggandet åter ska ta fart. Men det krävs förstås också insikt om den skadeverkan som följt i spåren av kreditrestriktioner som bolånetak och amorteringskrav.

Det krävs insikt om den skadeverkan som följt i spåren av kreditrestriktioner som bolånetak och amorteringskrav.

Artikeln är en del av vårt tema om Ledare.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.078