23948sdkhjf

Beskedet som skapade en chockvåg

Det gick chockvågor genom anläggningsbranschen när en mer än 100 år gammal svensk industrihistoria fick ett abrupt slut 1998 i och med att Volvo lade ner grävmaskinstillverkningen i Eslöv.

Det var bara en dryg vecka kvar innan jultomten skulle göra sin entré på julafton 1998. Med en duns landade årets sista utgåva av Leveranstidningen Entreprenad i prenumeranternas brevlådor. För många i anläggningsbranschen lades därmed grunden till en julledighet som sent ska glömmas. Budskapet på förstasidan var nämligen glasklart: ”Slut med svenska grävmaskiner”.

Budskapet var i och för sig inte helt oväntat. Trots stora neddragningar av arbetsstyrkan och stora investeringar lyckades inte den tidigare Åkermanfabriken i Eslöv vända nedslående förlustsiffror till något positivt och företagsledningen hade deklarerat att den verksamhet som nyligen förvärvats av Samsung i Korea skulle bli företagets nya globala hemvist för grävmaskinstillverkningen.

Det tidiga 1990-talets närmast totala efterfrågekollaps nådde ett sådant djup att tillverkningen i Eslöv inte orkade repa sig. Kontrasten var totalt mot 1989 då försäljningen nådde sin absoluta toppnivå, men därefter gick det snabbt utför. Finanskrisen i 1990-talets början slog hårt, inte minst skakade den om bland fastighetsbolagen och i och med det halverades i princip byggbranschen på bara något år. Men för den svenska grävmaskinstillverkningen innebar det total utradering.

I samma utgåva berättade tidningen också om ett växande problem – ett problem som definitivt inte blivit mindre med åren – maskinstölder. Under andra halvåret 1998 hade närmare 30 lastmaskiner stulits enbart i Skåne. Sett till hela Sverige handlade det om runt 100 gräv- och lastmaskiner som försvunnit, enligt Larmtjänst. Redan då – för drygt 20 år sedan – hade tidningens sagesmän väl på fötterna när de förutsåg en framtida utveckling där maskinstölderna skulle bli allt fler.

Bland utgåvans annonsörer märktes framför allt ett för branschen nytt varumärke som utlovade försäljning, service, support och hjälp med finansiering på 38 platser runt om i Sverige. 21 av anläggningarna skulle från och med årsskiftet drivas i egen regi och övriga 17 som auktoriserade kontraktsanläggningar.

Så här, två decennier senare är det väl bara att konstatera att Swecon lyckats väl i sitt åtagande som återförsäljare av Volvos anläggningsmaskiner.

Även om Swecon bildades så sent som 1999 börjar företagets historia redan under andra hälften av 1800-talet i och med bildandet av lantmannaföreningar i Sverige.

Det första samarbetsavtalet med det som i dag är Volvo Construction Equipment tecknades 1946 med Bolinder-Munktell om försäljning av BM-traktorer i norra Sverige. Det dröjde dock till 1962 innan man fick rätten att sälja Volvo BM:s traktorer i hela landet. Efter hand utvecklades verksamheten genom att lokala lantmannaföreningar kom att fungera som självständiga återförsäljare av Volvos traktorer och senare även av anläggningsmaskiner när de blev en del av Volvos produktsortiment.

När Swecon bildades 1 januari 1999 var det genom en sammanslagning av tio av dessa oberoende återförsäljare inom Lantmännen.

Artikeln är en del av vårt tema om Jubileumsåret 2019.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.062